Strukturerad demensanamnes

✳️✳️Inledning

Läkare:  Hej. Namn Efternamn heter jag. Jag är din läkare. Vad är det som gör att du söker idag?

✳️✳️Fråga om insjuknande

Läkare:  För hur länge sedan märkte du att ditt minne eller annan intellektuell funktion sviktade?

Läkare: I vilken situation märkte du att ditt minne eller annan intellektuell funktion sviktade?

✳️✳️Fråga om eventuell progress

Läkare: Med vilket förlopp utvecklats symptomen? utvecklats sjukdomen Gradvis / Smygande? Stegvis / Etappvis? Plötsligt? Periodvis / Episodiskt?

✳️✳️Fråga om aktuella symtom med fokus på kognition (Amnesi + Agnosi + Afasi + Apraxi)

✳️✳️✳️Minnestörning /Amnesi *** oftast nedsättning av närminne + episodiskt fjärrminne***

Läkare: Är det svårare än tidigare att komma ihåg aktuella livshändelser? Har du svårt att minna tidpunkter och planera? (Försämrad tidsuppfattning) Har du ökat behov av minneshjälpmedel såsom lappar, anteckningsbok o.s.v?

✳️✳️✳️Visuospatial oförmåga /Agnosi (visuell)

Läkare: Är det svårare än tidigare att hitta i nya miljöer eller att känna igen välkända omgivningar? Har du svårigheter att känna igen föremål, bilder, symboler eller ansikten? Har du försämrad avståndsbedömning?

✳️✳️✳️ Språkstörning /Afasi

✳️✳️✳️ Praktisk oförmåga /apraxi

Läkare: Är det svart att göra vardagliga aktiviter till exempel städning? Kan du klara vardagliga praktiska sysslor t.ex har du lätt att Klä sig? Knäppa skjortor? Handskas du med köks- eller hobbyredskap? Kan du sköta reglage på hushållsapparater eller i bilen?

✳️✳️✳️✳️Notera även om motoriska störningar:

• Förlamningssymptom: Vaskulär demens
• Muskelkramper eller muskelstelhet + Allmänt trögare (långsammare) kroppsrörelser + Darrighet: Lewykroppsdemens
• Förändring av gångmönster eller kroppshållning+ Balansrubbning: Normaltryckshydrocefalus, idiopatisk (iNPH)
• Otydligt tal: Primary progressive aphasia en typ av frontotemporal dementia, Vaskulär demens, eller Wernicke  syndrom
• Koreiska rörelser (första symptomen) + psykiatriska störningar (första symptomen) + global kognitiv nedgång: Huntingtons sjukdom

✳️✳️Frågar om tidigare psykisk sjukdom, som t.ex. depression

Läkare: Hur känner du dig? Har du haft psykisk ohälsa såsom depression tidigare?

✳️✳️✳️Visuella hallucinationer vid  Lewykroppsdemens

Läkare: Nu kommer jag att ställa frågor om ovanliga upplevelser som en del människor har.
Ser du något som andra människor kan inte?

✳️✳️✳️Suicid tankar:

Läkare: Är livet meningslöst? Är allt hopplöst? Önskat du att vore död? Har du tänkt att ta livet av dig? Har du försökt att göra dig något? Har du planerat för detta? När ska du? Var ska du? Hur ska du? Har du försökt tidigare?

✳️✳️Frågar om social situation inklusive frågor om vapen eller körkort*

Socialt, tidigare yrke, nätverk (familj, vänner osv), har pat själv märkt någon minnesproblematik?

Läkare: Hur bor du? Bor du ensam?  Är du gift?

Har du några goda vänner? Har du barn? Var bor du; i en villa eller en lägenhet i en by eller en större stad? Har du hemtjänst?

Vad jobbat du med? Vilka utbildningar har du?

Har du vapen eller tillgång till detta? Jagar du?

✳️✳️Alkohol:

Läkare: Hur ser du på ditt drickande i dagsläget? Dricker du och hur mycket och vilken typ?

✳️✳️✳️Tänk på AUDIT och B-Peth (fosfatidyletanol) under vidare utredningen.

✳️✳️Rökning:

Läkare: Röker du? För hur länge rökte du och hur många paket per dag?

✳️✳️Tidigare sjukdomar:

Läkare: Är du frisk i övrigt? Har du diabetes? haft du hjärtkärlsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärn- eller hjärtinfarkt? eller andra sjukdomar såsom sköldkörtelsjukdomar till exempel hypotyreos? Har du haft skall skada?

✳️✳️Medicinering:

Läkare: Tar du mediciner eller läkemedel? Vilka mediciner och hur många eller hur mycket? Kan du ta hand om/sköta mediciner själv eller behöver du hjälp?

✳️✳️✳️Tänk på kronisk subdural blödning efter mindre trauma hos äldre personer särskilt när de får antikoagulantia läkemedel.

✳️✳️✳️✳️Tänk på olika läkemedel som kan leda till nedsatt kognitiv förmåga såsom blodtryckssänkande läkemedel, Glukokortikoider: t ex prednisolon, betametason (Betapred), morfin (Dolcontin), oxikodon (OxyContin), fentanyl, gabapentin, pregabalin (Lyrica levetiracetam, lamotrigin, karbamezapin (Tegretol), valproat (Ergenyl), klonazepam (Iktorivil), Antidepressiva läkemedel (äldre typ, TCA): t ex amitriptylin (Saroten), klomipramin (Anafranil),  propiomazin (Propavan), oxazepam (Oxascand), diazepam (Stesolid), alprazolam (Xanor), nitrazepam, flunitrazepam, hydroxizin (Atarax), alimemazin (Theralen), prometazin (Lergigan), klemastin (Tavegyl), Antipsykotiska läkemedel (mot hallucination, vanföreställning): t ex haloperidol (Haldol), risperidon, quetiapin, olanzapin, klozapin, pramipexol (Sifrol), ropinirol (Requip), biperiden (Akineton), tolterodin (Detrusitol), solifenacin (Vesicare), fesoterodin (Toviaz).

✳️✳️Ärftlighet:

Läkare: Har någon av dina släktningar haft minnesstörningar tidigt under livet? Har ni ärftliga sjukdomar i nära släktningar?

✳️✳️PU:

Läkare: Vad tror du orsakar ditt besvär? Är det något särskilt som oroar dig? Vad är viktigast för dig? Hur påverkade det ditt liv?

✳️✳️Informera patienten

Läkare: Jag vill tyvärr informera dig att det verkar som att du har nedsatt kognitiv funktion och det behöver vidare utredas. Jag beställer några labprover bl.a. Hb (anemi), Alb, Ca (hyperkalcemi), B12-brist (homocystein) och TSH, fritt T4 samt EKG. Jag skickar en remiss till radiologi för CT-hjärna (viktigt) och även Minnesmottagning för eventuellt Klock test eller Mini Mental test (MMSE). Detta brukar användas för att undersöka bland annat minnet. Med syfte att komma vidare i demensdiagnostiken behöver vi att ha en så kallade Anhörigintervju alltså behöver vi att du återkommer med en av dina anhöriga under ditt nästa besök. Du får inte köra bil eller ha vapen. (Om patienten kom med sin egen bil, kan patienten få färdtjänst.) Har du frågor?

✳️Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

MMSE-SR kan aldrig användas som ett diagnostiskt test eller för bedömning av funktionsnivå, utan kan endast ses som en av flera delar ien demensutredning. Enligt Socialstyrelsen riktlinjer från 2010 är MMT/MMSE tillsammans med klocktestet de rekommenderade kognitiva testerna vid en basal demensutredning. Dessa bör dock ses som ett minimum och kan ofta behöva kompletteras med andra tester.

Utöver denna kognitiva testning är det viktigt att följande delar finns med i utredningen:

• Grundläggande och strukturerad anamnes av både patient och anhörig
•  Blodprovsanalys av bl a tyriodeafunktion samt calcium– och homocysteinnivå.
• Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (med fokus på neurologiskt status och depressiva symptom)
• Bedömning av funktions– och aktivitetsförmåga (antingen via observation av patienten eller via patient- och anhörig-rapportering).
• Datortomografi av hjärnan

✳️✳️Ytterligare tester att tänka på vid diagnostisk upparbetning av demens

TESTA	INDIKATION
Elektroencefalografi	Möjliga epilepsier eller anfall; Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
Lumbar punktering	Demens uppstod under de senaste sex månaderna; demens snabbt progressiv
Tungmetall screening	Potentiell exponering
Humant immunbristvirus (HIV)	Potentiell exponering
Lyme sjukdom	Exponeringshistoria och klinisk bild
Ceruloplasmin Arylsulfatase Elektrofores	Wilsons sjukdom Metakromatisk Leukodystrofi Multipelt myelom
Undersökning av slitslampa	Wilsons sjukdom
Apolipoprotein E.	Ökar sannolikheten för att diagnosen Alzheimers sjukdom är korrekt
Genetisk testning av Alzheimers gener, andra demensgener	Familjens historia är stark och bekräftelse är kliniskt nödvändig

✳️✳️Det är möjligt att examinatorn informerar dig om fynd på CT då ska du förslå behandlingar:

• CT-hjärna Skall utföras
  • alltid💯
  • särskilt på
    • yngre
    • snabbt förlopp
    • fokalneurologiska fynd
• SPECT
  • frontotemporal demens
• DaT-SCAN
  • Lewykroppsdemens

✳️✳️ Differentiella diagnoser

✳️✳️✳️Alzheimers sjukdom

o   Minnesstörningar

o   Benämningssvårigheter

o   Passivitet

o   Behandlingar:

• §  Symptomlindrande: Förbättrar både global och kognitiv funktion
  • ·        Acetylkolinesterashämmare (Donepezil eller rivastigmin)
• §  Tillägg när försämras trots behandling
  • ·        Partiell glutamatantagonist såsom Memantin (Ebixa®)

✳️✳️✳️Vaskulär demens

o   Samband med stroke

• Försämring exekutiva förmåga
  • Behandla riskfaktorer som
    • Blodtryck: ACE inh, ARB, Ca-blockerare.
    • Hjärtsjukdom:
      • Waran alternativt NOAK💯
    • Diabetes
    • Hyperkolesterolemi (Mål: Kolestrol < 4.5 och LDL <1.8):
      • lipidsänkare dvs Statiner💯

✳️✳️✳️ Frontotemporal demens

• o   Personlighetsförändringar: impulsivitet, apati,
• o   Brocas afasi
• o   Wernickes impressiv afasi
• o   <65 årsålder
  • o   Behandlingar:
  • §  Symptomlindrande: Mot aggressivitet: Neuroleptika + SSRI

✳️✳️✳️Lewykroppsdemens

• o   Psykotiska symptom (visuella hallucinationer)
• o   Rörelse svårigheter
• o   Huvudräkningsproblem
• o   Behandlingar
  • Det är dock viktigt att sätta in medicinerna i rätt ordning;
  • först kolinesterashämmare och memantin
  • därefter behandla de mest besvärande motoriska symptomen med Låga doser av L-dopa.
  • Undvik neuroleptika
    särskilt mer traditionell typ som Haldol och Risperdal kan leda till en markant ökad känslighet mot sådana läkemedel med en kraftig försämring av tillståndet – till och med livshotande – som följd.
  • Kontrollera blodtryck
    Det är också mycket viktigt att upptäcka eventuell ortostatism.

✳️✳️✳️Parkinsondemens

o   Parkinsons sjukdom ≥ 1 år sedan tidigare

✳️✳️✳️Traumatisk hjärnskada

✳️✳️✳️Substansbruk/läkemedelsbruk

✳️✳️✳️Lewykroppsdemens

Två av följande kärnfunktioner är väsentliga för en diagnos av trolig demens med Lewy-kroppar; en är avgörande för möjlig demens med Lewy-kroppar.

1.         Fluktuerande kognition och uttalade variationer i uppmärksamhet och vakenhet

2.         Återkommande visuella hallucinationer som vanligtvis är välformade och detaljerade

3.         Spontana motoriska egenskaper hos parkinsonism

Andra symptom som ökar sannolikhet av Lewykroppsdemens  Upprepade fall, Synkope, Övergående medvetslöshet, Neuroleptisk känslighet, Systematiserade vanföreställningar, Hallucinationer.

✳️Klocktestet

👉Klocktestet består av två delar:

✳️✳️Del 1. Rita en klocka:

Läkare: Rita en klocka som ska visa tio över elva.

👉Ordet ”visare” ska ej nämnas i instruktionen.

✳️✳️Del 2. Rita av en klocka:

Läkare: Rita av bilden.

👉Patienten ombeds att rita av en bild på en klocka som visar tjugo över åtta.

👉Del 2 görs endast om patienten inte ritar en godkänd klocka i del 1 för att i bedömningen öka möjligheten att urskilja vad som är svårigheten.

✳️✳️✳️Vilka aspekter testas av Klocktestet:

• Visuospatial förmåga (Främst)
  • ska klara av att fördela siffror jämnt och få rätt riktning på visarna.
• Exekutiv förmåga (känsligt)
  • att strukturera och ha en strategi hur man ritar en klocka
• Semantiskt minne och abstraktionsförmåga
  • förstå vad en klocka är, hur den ser ut och hur visarna ska vara placerade vid olika klockslag

Syftet med att be patienten rita av en klocka om hen inte klarar att rita en korrekt klocka, är att se vad som är svårigheten.

På gruppnivå har patienter med Alzheimers sjukdom oftare

• fel på visare och sifferfördelning
• prestationen förbättras ofta när patienten ombeds att Rita av en klocka (eftersom det är vanligare att svårigheten ligger i att förstå hur en klocka ska se ut, inte främst i det exekutiva och visuospatiala att kunna utföra rituppgiften).

På gruppnivå ses vid subkortikal sjukdom (Lewy body och Parkinsons sjukdom, subkortikal vaskulär demens, Huntington m fl) däremot mer

• exekutiva fel såsom siffror ritade i omvänd ordning (moturs)
• förvrängd cirkel, vrider pappret när siffrorna ritas ut
• persevererar

👉 Prestationen tenderar ofta inte att förbättras vid del 2 att Rita av en klocka

✳️✳️✳️Poängsättning:

• Del 1. (1 poäng)
• Del 2. (1 poäng)

För att särskilja dessa måste del 2 göras, se nedan.

👉Notera vid bedömning att upp till 20 % av friska äldre inte kan rita en klocka helt korrekt.
👉Del 2 Rita av en klocka: Poängsättning (= 1 poäng) grundar sig på om klockan är korrekt avritad.

✳️Kubkopieringstestet

Läkare: Rita en likadan bild.

Kubkopieringstestet består i att patienten ombeds rita av en bild på en kub.

👉Detta test ingår i både MoCA och RUDAS och används därför endast som tilläggstest om MMSE valts som globalt test.

✳️✳️Vilka aspekter testas av Kubkopieringstestet:

• Visuospatial förmåga

✳️✳️Kubkopieringstestet bedömning och tolkning

Det finns alltså vissa kognitivt friska äldre som inte kan rita av kuben trots att den visuospatiala förmågan är intakt. Vid osäkerhet kring orsaken till eventuell svårighet att rita av kuben är det bra att kontrollera hur kopieringen av pentagonerna i MMSE ser ut.

✳️✳️Kubkopieringstestet Poängsättning

Godkänd = 1 poäng om:

• Alla 12 linjer finns med
• Kuben är tredimensionell (så som på bilden) Notera vid bedömning att resultatet är kopplat till utbildning och ifall man tidigare övat på att rita en kub (dvs har en färdig strategi för detta).

✳️✳️✳️Sjukdomar:

• Patienter med Lewy body- och Parkinsons sjukdom har oftare svårare att rita en godkänd kub jämfört med personer med Alzheimers sjukdom. Vid vaskulär demens kan också svårigheter ses.

✳️MMSE

Mini Mental Test (MMT), även känt som MMS eller MMSE (Mini Mental State Examination), är ett enkelt test för skattning av kognitiva funktioner, och använts i stor omfattning för screening och identifiering av demens. MMT är inte ett diagnostiskt prov utan en indikator på kognitiv status, och ingår som en del i demensutredning.

👉MMSE består av frågor och uppgifter som undersöker bl.a. 

• Minne
• koncentrationsförmåga
• Tids- och rumsorientering
• Registrering
• Språk
• Spatial förmåga/Kopiering

MMT eller Mini Mental Test eller Mini Mental State Examination (MMSE) utförande

• 👉Upprepa inte frågor 12, 16, och 17.
• 👉MMSE-SR kan aldrig användas som ett diagnostiskt test eller för bedömning av funktionsnivå, utan kan endast ses som en av flera delar i en demensutredning.
• 👉MMSE har takeffekt hos både yngre personer och hos högutbildade vilket innebär att de ibland kan klara att prestera 30 poäng trots kognitiv svikt.

Läkare: Nu är jag intresserad av att se vad du kan på egen hand. Jag får inte säga vad som är rätt eller fel förrän vi är helt färdiga.

Läkare: Jag kommer nu ställa några frågor, som vi brukar använda för att undersöka bland annat minnet. Vissa är lätta och andra svårare. Svara så bra du kan.

✳️Tidsorientering (fråga 1-5):

✳️✳️Fråga 1.

Läkare: Vilket årtal har vi nu?
[PATIENTEN börjar med att repetera patientens svar]

Läkare: …säger du. Kan du vara mer exakt…. Om det är nödvändigt, precisera: Kan du säga alla siffror så att årtalet blir fullständigt?

Svarar patienten korrekt efter följdfrågan ges 1 poäng. Följdfråga ställs inte om patienten kommer med ett helt felaktigt svar (exempelvis 1912). Många personer med kognitiv svikt kan ha problem att uppge alla fyra siffrorna korrekt, trots att de först uppger de två sista siffrorna i årtalet korrekt.

✳️✳️Fråga 2.

Läkare: Vilken årstid har vi nu? 

Vår: mars, april, maj. 

Sommar: juni, juli, augusti. 

Höst: september, oktober, november. 

Vinter: december, januari, februari.
”Vår…sommar…vår, för sommaren har inte kommit riktigt ännu…inte tillräckligt varmt ännu ” (testat början av juni, Oslo) ”Vår egentligen…för man räknar ju maj till våren…med det är sommarvarmt i dag” (testat början av maj, Oslo) ”Hösten kom tidig i år…är höst i luften…är höst” (testat mitten av augusti, Oslo) ”Det är inte riktig vinter utan snö, i år blev det vinter i november) (testet mitten av december, Oslo) ”Hade egentligen börjat att bli vår, men så kom vintern igen med snövoädret i helgen” (testat mitten av mars, Oslo) ”Sensommar,..är ännu sommar…värmen gör mig gott” (testat början av september, Oslo)

✳️✳️Fråga 3.

Läkare: Vilken månad har vi nu?

PATIENTEN börjar med att upprepa patientens svar

Läkare:…säger du. Vad heter månaden…?

Följdfrågan ställs inte om patienten kommer med ett tydligt felaktigt svar (”tolfte” i januari). Svarar patienten korrekt efter följdfrågan ges 1 poäng.

✳️✳️Fråga 4.

Läkare: Vilken veckodag har vi idag?

…[PATIENTEN börjar med att upprepa patientens svar

Läkare: …säger du. Vad heter dagen?

✳️✳️Fråga 5.

Läkare: Vilket datum har vi i dag?

✳️✳️Fråga 6.

Läkare: Vilket land är vi i nu?

✳️✳️Fråga 7.

Läkare: Vilket län/landskap är vi i nu?

✳️✳️Fråga 8.

Läkare: Vilken stad/kommun är vi i nu?

✳️✳️Fråga 9.

Läkare: Vad heter den här byggnaden/sjukhuset/vårdcentralen/platsen?
Läkare: Vilken adress befinner vi oss på?

✳️✳️Fråga 10.

Läkare: På vilket våningsplan är vi nu?
Läkare: Våning 2 säger du. Menar du att vi befinner oss 1 eller 2 våningar ovanför markplanet/bottenvåningen?

Omedelbar återgivning:
✳️✳️Fråga 11.

Läkare: Lyssna noga. Jag kommer att säga 3 ord som du ska upprepa efter att jag har sagt dem. Jag kommer också att fråga dig om orden senare. Är du beredd?

… [paus],… [paus], …[paus].

Läkare: Nu kan du upprepa orden
Läkare: Jag sa enbart 3 ord, du nämnde fler. Vilka 3 ord tror du att det var?
Läkare: Lägg de här orden på minnet, för jag kommer att be dig upprepa dem senare.

Omtestning Inlärningseffekter (bl.a. att patienten kommer ihåg ord från en tidigare testomgång) är särskilt uttalade vid minnestest. För att reducera inlärningseffekter skall alltid en ny uppsättning minnesord användas vid omtestning, oavsett när MMSE-SR senast genomfördes. 1:a testtillfället: HOTELL-BANAN-MYNT 2:a testtillfället: HUS-KANIN-TÅG 3:e testtillfället: SAFT-TAVLA-BÅT 4:e testtillfället: HÄST-TIDNING-LÖK 5:e testtillfället: KATT-ÄPPPLE-SKO 6:e testtillfället: HOTELL-BANAN-MYNT (ordkombination som vid 1:a testtillfället) 7:e testtillfället: HUS-KANIN-TÅG (ordkombination som vid 2:a testtillfället) osv.
Uppmärksamhet och huvudräkning

✳️✳️Fråga 12.

Läkare: Nu vill jag att du drar ifrån 7 från 80.

[Direkt efter siffersvar ges vidare instruktion]

Läkare: Och så fortsätter du att dra 7 från talet du kom till, ända tills jag säger stopp.
Läkare: Vad är 80 minus 7…

[Direkt efter siffersvar ges vidare instruktion]

Läkare: Och så fortsätter du att dra 7 från talet du kom till, ända tills jag säger stopp.

Etter 5 subtraktioner säg:

Läkare: Tack, det räcker.

✳️✳️Fråga 13.

Läkare: Vilka 3 ord var det jag bad dig att lägga på minnet? [ge inte hjälp/ledtrådar]

Hävdar patienten att han/hon inte kommer ihåg ett enda ord:

Läkare: Gör ett försök, du får gärna gissa?
Läkare: Kommer du ihåg något av orden?

Om patienten därefter nämner ett ord ges instruktionen: 

Läkare: Kommer du ihåg fler ord?
Läkare: Jag sa enbart 3 ord, du nämnde flera. Vilka 3 ord tror du att det var?

✳️✳️Fråga 14.

Läkare: Vad heter detta? [Peka på en penna]

✳️✳️Fråga 15.

Läkare: Lyssna noga. Jag vill att du ordagrant upprepar det jag säger.

[Säg tydligt]:

Läkare:”Inga om men eller varför”.

✳️✳️Fråga 16

Läkare: Lyssna noga. Jag ska be dig att göra tre saker i en viss ordning. Är du beredd?

Läkare: Ta pappret med en hand [paus], vik sen pappret på mitten en gång [paus] och ge pappret till mig. [paus] Varsågod! [Instruktionen ges enbart en gång]

Läkare: Det går bra att använda båda händerna.

✳️✳️Fråga 17

Läkare: Nu vill jag att du gör det som står på pappret.
Läkare: Skriv en fullständig mening här.

[Peka på den övre delen av sida 4]

Skriver inte patienten någonting, eller hävdar att han/hon inte komma på något att skriva, säg:

Läkare: Skriv om vädret.

Skrivs en imperativmening med ett ord, som ”ät” säg:

Läkare: Skriv en längre mening.
Läkare: Skriv en mening som du skapar själv.

✳️✳️Fråga 18.

Läkare: Rita av figuren så noggrant du kan här [peka på den nedre delen av sidan 4].

Läkare: Ta den tid du behöver. Säg till när du är klar.

Läkare: Gör ett försök. Rita av figuren så bra du kan
Läkare: Du har ritat figuren flera gånger. Vilken teckning tycker du är mest lik?

✳️Anhörigintervju demens

✳️✳️Fördjupad anamnes från anhöriga

✳️✳️✳️Inledning

Läkare:  Hej. Namn Efternamn heter jag. Jag är din pappas läkare. Din pappa blev förvirrad under hans vistelse i sjukhuset. Alltså misstänker vi möjlig demensutveckling.  Dina uppgifter är nödvändiga för vidare utredning av sjukdomen. Så kommer jag att ställa några frågor angående hans/hennes aktuella och tidigare tillstånd, går det bra så?

Läkare:  Har han/hon för er nämnt att hon/han upplevt något symptom eller något i sin situation som särskilt svårt?

Läkare:  Har ni märkt att hon/han upplever något symptom eller något i sin situation som särskilt svårt? Har hon koll på situation ( vad som händer omkring honom/henne)? Kan han/hon datum, tid, plats, sitt personnummer? Fattar han/hon allt som sagts? Kan han/hon sköta sina mediciner eller sin ekonomi?

Vet han/hon vem själv är? Kan han/hon känna igen närstående (make/maka, barn. barnbarn), vänner, grannar eller annan som för patienten är en betydelsefull person? Kan han/hon hitta i den egna bostaden/boendet (toaletten, köket, sovrummet)? Kan han/hon hitta i den närmaste omgivningen utomhus? Kan han/hon skilja på årstider, dag och natt, veta vilket år det är, dag, datum, tidpunkt på dygnet? Kan han/hon genomföra olika aktiviteter i det dagliga livet, till exempel av- och påklädning, ätande, förflyttning? Kan han/hon komma ihåg aktuella händelser i vardagslivet? Kan han/hon till exempel vara att ta initiativ till att se på Tv, att hämta tidningen, bre sig en smörgås, att inleda samtal? Har han/hon intresse för sig själv, till exempel eget utseende, kläder, håret eller intresse för vilken mat som serveras? Frågar han/hon efter saker eller personer? Kan han/hon klara stressfyllda situationer?

Läkare: För hur länge sedan och i vilken situation märkte ni att hans/hennes minne eller annan intellektuell funktion sviktade? Med vilket förlopp utvecklats symptomen utvecklats? Gradvis / Smygande? Stegvis / Etappvis? Plötsligt? Periodvis / Episodiskt?

Läkare: Har ni idéer om eventuella utlösande faktorer? Mistänker ni Skallskada, Stroke eller annan sjukdom med påverkan på nervsystemet såsom hjärtkärlsjukdomar, Förgiftning, Medicinbiverkningar, Missbruksproblem, Psykisk sjukdom, Traumatisk livshändelse, eller ärftlig belastning? Röker han/hon? Dricker han/hon?

Läkare: Har ni märkt en förändring i hans/hennes personlighetsdrag såsom förändring av temperament eller sinne för humor? Märkte ni emotionell avflackning dvs. avtrubbade/mindre spontana känsloreaktioner? Har han/hon nedsatt omdöme eller insikt? Ändrat han/hon sätt i umgänget med andra? Tillkommer att han/hon har störande, generande eller på annat sätt problematiskt beteende? Är han/hon nedstämd? Är han/hon omotiverad upprymdhet? Har han/hon Labilt humör? Har han/hon aggressivt beteende? Har han/hon ängslan? Har han/hon ångest? Är han/hon rastlöshet? Har han/hon Sömnsvårigheter? Har han/hon Tvångstankar eller tvångshandlingar? Har han/hon Syn- eller hörselvillor? Är han/hon obefogad misstänksam?

Läkare: Uppfattar ni några alarmerande varningssignaler? Har han/hon uttryckt suicidtankar? Har han/hon varit med Trafikincidenter? Märkte ni farlig vapenhantering? Har ni märkt ovarsamhet med eld? Har han/hon Inkontinens? Ser ni risk att han/hon utnyttjas?

Läkare: Upplever ni särskilda påfrestningar? Har ni frågor?

Läkare: Jag vill tyvärr informera dig att din förälder har en demens sjukdom nämligen Alzheimers. De flesta som har Alzheimers sjukdom kan vårdas i hemmet. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men det finns läkemedel som delvis mildrar symtomen. Vissa personer kan märka av klara förbättringar, till exempel i koncentrationsförmåga, minne eller språklig förmåga. Många gånger bidrar läkemedlen till att hjärnans olika centrum kan fungera längre än om patienten inte får behandling. Läkemedlen kan inte bota, men de kan mildra symtomen under den tid patienten tar medicinen. De psykiska symtom som en del som har Alzheimers sjukdom får, till exempel nedstämdhet, hallucinationer, vanföreställningar, ångest och oro, kan också behandlas med läkemedel.

✳️Skillnaderna mellan demens och delirium

Demens utvecklas över tid, med en långsam utveckling av kognitiv nedgång. Delirium inträffar plötsligt och symtomen kan variera under dagen. Det kännetecken som skiljer delirium från underliggande demens är ouppmärksamhet (inattention). Individen kan helt enkelt inte fokusera på en idé eller uppgift.
Delirium känns ofta inte igen av vårdpersonal eftersom förändringar i beteende hos personer med demens (såsom agitation eller nedgång) kan tillskrivas demenssjukdomsprocessen, jämförd med ett akut problem.

Delirium kan vara den första och kanske enda ledtråden till medicinsk sjukdom eller negativa läkemedelsreaktioner hos en person med Alzheimers.

Personer med demens utvecklar ofta delirium när de är på sjukhus.

🔗Ref:

Klicka för att komma åt 3-Demens-Prim%C3%A4rv%C3%A5rd-Kommun.pdf

Case courtesy of Dr Charlie Chia-Tsong Hsu, Radiopaedia.org, rID: 20064

Klicka för att komma åt mmse-sr_protokoll_farg.pdf

https://www.aafp.org/afp/2001/0215/p703.html

Klicka för att komma åt anhorigintervjun.pdf

Klicka för att komma åt mmse-sr-manual-ver-1-farg.pdf

Klicka för att komma åt mmse-sr-ver-1-farg.pdf

Klicka för att komma åt manual-for-bedomning-och-tolkning.pdf

Klicka för att komma åt klocktest-del-2-rita-av-en-klocka.pdf

Klicka för att komma åt klocktest-del-1-rita-en-klocka.pdf

Klicka för att komma åt mmse-sr-manual-ver-1-farg.pdf

Klicka för att komma åt manual-for-bedomning-och-tolkning.pdf

Klicka för att komma åt anhoriga_sv.pdf

https://www.anhoriga.se/nkaplay/anhoriga-till-aldre/konferenser-seminarier/for-ett-anhorig-och-demensvanligt-samhalle/anhoriga-personcentrerad-vard/

https://www.anhoriga.se/nkaplay/anhoriga-till-aldre/konferenser-seminarier/for-ett-anhorig-och-demensvanligt-samhalle/webbutbildning/

https://www.anhoriga.se/nkaplay/psykisk-ohalsa/kunskapsoversikt-anhoriga-till-vuxna-personer-med-psykisk-ohalsa/

https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/demens—alzheimers-sjukdom/

Sexuell anamnes lathund nyckelfrågor mall exempel – Dermatologi – misstänkt STI Motiverande samtal om sexuell hälsa – Kunskapsprov för Läkare OSCE Frågor

S – HLR Lathund STICKAN arbetsblad, A-HLR, CPR, Film, Algoritm, PDF, Kunskapsprov för Läkare OSCE Frågor

NIH strokeskala (NIHSS) – NIHSS 2020 film pdf formulär tolkning – OSCE frågor praktiskt kuskapsprov för läkare