fbpx
0% Klar
0/0 Steps
  • Följ oss

  • Bloggstatistik

    • 460 869 besök
Lektion 2 av 3

Perifera nervsystemet (PNS) – Del 1

Kunskapsprovet 3rd juni 2024

OBS! Ämnet är under utveckling.

Det perifera nervsystemet (PNS) består av:

Det perifera nervsystemet (PNS) delas upp i 2 delar beroende av deras funktioner:

Motoriska nerver är i sin tur är en del av den motoriska enheten. Neuromuskulära sjukdomar (NMS/NMD) drabbar någon del av den motoriska enheten:

  • Framhornsceller i ryggmärgen ➡️ Myelopati och Amyotrofisk lateral skleros (ALS)
  • Perifera nerver 
  • Övergången mellan nerv och muskel (NMJ) ➡️ myastenia gravis (MG) /(muskukär utröttbarhet)
  • Muskulaturen ➡️ Myopati

Perifera neuropati kan sorteras på grund av skadenivå, typ av skada, del av nerv som är skadat, symtom/funktion, antal av skadade nerv och de olika patologiska orsaker.

Nämn 3 statusfynd som ses vid övre motorneuronskada.

1) Babinski positiv.

2) Spasticitet.

3) Hyperreflexi.

4) Klonus

Hur skiljer sig de efferenta neuronerna varandra i Somatiska nervsystemet (SNS) och Autonoma nervsystemet (ANS)?

  • Ganglioner 
    • SNS:  en enda neuron som utgår från ryggmärgen
    • ANS: kopplas oftast om i ganglioner
  • Neurotransmittör 
    • Somatiska nervsystemet (SNS)  Motoriska nerver ➡️ endast ACh
    • Autonoma nervsystemet (ANS)Somatiska 
      • Pregangliona
        • Både Parasympatisk och  Symptiska ➡️ ACh 
      • Postgangliona 
        • Parasympatisk ➡️ ACh
        • Symptiska 
          • Svettkörtlar💯 ➡️ ACh 
          • Andra ➡️ Noradrenalin
    • Enteriska nervsystemet (ENS) (alla som finns på CNS förutom noradrenalin💯)
      • Hämmande 
        • Adrenergic a 2
        • Serotonin – 5-HT 4 💯
        • Purinergic P 2y
        • Adenosin A
        • GABA  y-aminobutyric acid
        • Histamin H 3
        • VIP  vasoaktiv tarmpeptid
        • Somatostatin
      • Stimulerande
        • Adrenerg p
        • Serotonin  – 5-HT 3💯
        • Nikotin
        • Muskarin M 3

Norepinefrin härrör från extrinsiska sympatiska nervceller och dess effekt är nästan alltid hämmande. 

Interstitiella Cajal-celler

Interstitiella pacemakerceller  i mag- och tarmkanalen som genererar “slow waves” (3/min magsäcken, 12/min duodenum, 10/min ileum, 3/min tjocktarmen). 

Slow waves + med stimulerande signalering såsom parasympatiska nervsystemet ➡️ “spike potentials”/ aktionspotentialer ➡️  kontraktion av muskulaturen ➡️ peristaltiska rörelser➡️ segmentering av födan

Stödjeceller/neuroglia i PNS: 

  • Schwannceller – bildar myelin och fungerar som ett stöd för neuron i PNS. 
    • Undantag: Kranialnerv II/Optik nerv som omfattas av oligodendrocyter därför finns det Glioma av Optiknerv (Ej Schwannoma!)
      Den 1a/olfactory .n  och den 2a/Optik .n sägs att tillhör till CNS därför den senare sagt blir påverkade t.ex vi Multipel skleros – MS.
  • Satellitceller – stödjecell som finns i ganglion.

SAME
Sensorisk afferenta och Motor efferenta
Minnesteknik

Pares ➡️ Svaghet

Plegi➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall. 

Paralys ➡️ Totalt bortfall av viljemässig förmåga. 

Det går lika bra att endast använda begreppet pares.

Parapares ➡️ Svaghet i ben

Paraplegia ➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall totalt bortfall

Hemipares ➡️ halvsidig förlamning i ben
Tetrapares /kvadripares ➡️ halvsidig förlamning i ben och arm

PNS nerver: 

– Buntar av nervceller med schwannceller och bindvävsskida omkring.

Epineurium, Perineurium, Endoneurium.

– En nerv kan innehålla både afferenta och efferenta neuron.

Perifera neuropati sjukdomar kan sorteras beroende av skadenivå till:

  • Nervrot i ryggraden ➡️ Radikulopati/rizopati såsom vid diskbråck 
  • Ganglier ➡️ sensorisk neuronopati (gangliopati) 💯 ingen motorisk symtom. oftast av en virusinfektion t.ex Variocella zoster
  • Plexi ➡️ Plexopati där en lem (ben eller arm) blir påverkad såsom Brakialplexusneuropatier efter strålbehandling eller Obstetrisk brachialplexusskada (OBP)  t.ex. Erbs pares eller Klumpkes pares
  • Nerv➡️Neuronapati

Radikulopati/Rizopati

Nervrot kan klämmas av diskbråck ( vänligast hos 30-50 åriga), kotkompression, tumör, araknoidit (ovanligt), abscess eler annan orsak. 

Diskbråck är en skada på en av mellankotskivorna (disci intervertebrales; diskarna) som finns mellan varje par ryggkotor (vertebrae) i ryggraden (columna vertebralis).

Symtom kan vara enbart motoriska vid framrotskada,  enbart sensoriska vid bakrotskada eller sensorisk + motoriska om båda kläms. Se nedan.

Hur skiljer sig nervrot/rizopati och perifer nerv skador?

  • en perifer nerv kan vara grenar från flertalet nervrötter följer inte enskilda myotom och dermatom!

Utredning

  • Laségues test – positiv
  • Neurologi- och Ryggstatus : sensorisk, motorisk och reflexer

När ska patienten remitteras för bildundersökning? Vilken då?

Om inte förbättrad efter 6 veckor MR (diagnosen diskbråck  ställs med MR)

  • Expektans – Smärtorna kan försvinna inom 1-2 månader då dorsolaterala diskbråck har stark tendens till spontanremission. De kan också bli långvariga med utveckling av känselnedsättning, svaghet och reflexbortfall
  • Bristande remission eller recidiv → operation

Förstahand behandling: Expektans: information och råd om snabbt mobilisering + paracetamol och NSAID (smärtlindring) + Sjukgymnastik +/- TENS, akutpunktur 

Opiatanalgetika såsom morfin (Dolcontin®) är starka men ges bara för kortvarigt vid svår smärta annars kommer att leda till beroende. Då ska opioider undvikas! 

Kirurgi (för optimalt resultat inom 6 månader)

Indikationer för kirurgisk behandling : 

Skyndsam utredning + kirurgi 

Blåspares 

Cauda equina-syndrom

Ryggmärgspåverkan

Expansiv process ,bristande remission eller recidiv, utebliven förbättring efter ett par månader

Prognos

Dorsolaterala diskbråck kan ses att smärtorna spontant kan försvinna inom 1-2 månader.

GBSMSALSMG
SymmetrisitetSymmetriskAsymmetriskAsymmetrisk ➡️SymmetriskAsymmetrisk
Babinski✔️Oftast ❌
Reflexer⬇️Hypo⬆️Hyper⬆️HyperNormalt 
TonusSlappSpastisk Spastisk Muskelsvaghet
SfinktertonusInitialt ok ➡️ ⬇️⬇️
Visus/syn(Optic Neuritis/Synnervsinflammation)✔️
ÖgonmotorIntranukleär oftalmoplegi (bilateral INO) PupilPtosis Skelning-Strabismus
(ej Pupil)
LP/likvorfynd  ⬆️albuminkvotIgG-stegringOligoklonala bandNeurofilament
Fasciculation✔️
Motrisk/Muskelsvaghet

Andning svarigheterSensorisk > MotoriskMuskelsvaghetPareser
Atrofier
Muskelsvaghet
Ataxi
✔️Sensorisk (Dorsal column)✔️ Cerebellärt 
Cerebellärt✔️
Sensorisk✔️✔️Normalt
Autonom✔️✔️
Bulbär symtomSväljsvarigheter Nasatl talTung fasciculation✔️✔️
Debut1-2 dagar
Max 2 veckor
1 Skov/årMånader
Progernade
SmyggandelångaremissionerSedan snabbt
LokalisationSensoriskMotorisk (Nedre motorneuron)
Axon skada
Demyelinating i PNS
Immunologisk
CNSMotorisk (Övre motorneuron)
Demyelinating i CNS
Immunologisk
Endast mototriskÖvre+ Nedre motorneuron
Antikroppar mot AChR (nikotinerga)
Start anatomiskDistalt Från nedre extremitet sprider uppåt Varierande
Ögat
Autonom
Sensorisk
Proximalt från övre extremitet (Skuldergörde) Ibland distal atrofisk handerÖgonmuskler
Förbättrande faktor Graviditet
FörssämrandeUtlösande faktorerCampylobacter jejuniInflammation
⬆️Temp
Vaccination
Stress
Virus
Immunologisk
Genetisk
Intoxication
Menstruation
Graviditet
P-piller
Speciella fyndLhermitte-syndrom
Bilateral trigeminal neuralgia
Graviditet
P-piller
Infektion
Operation
Infektion


Hur skiljer sig de efferenta neuronerna varandra i Somatiska nervsystemet (SNS) och Autonoma nervsystemet (ANS)?

  • Ganglioner 
    • SNS:  en enda neuron som utgår från ryggmärgen
    • ANS: kopplas oftast om i ganglioner
  • Neurotransmittör 
    • Somatiska nervsystemet (SNS)  Motoriska nerver ➡️ endast ACh
    • Autonoma nervsystemet (ANS)Somatiska 
      • Pregangliona
        • Både Parasympatisk och  Symptiska ➡️ ACh 
      • Postgangliona 
        • Parasympatisk ➡️ ACh
        • Symptiska 
          • Svettkörtlar💯 ➡️ ACh 
          • Andra ➡️ Noradrenalin
    • Enteriska nervsystemet (ENS) (alla som finns på CNS förutom noradrenalin💯)
      • Hämmande 
        • Adrenergic a 2
        • Serotonin – 5-HT 4 💯
        • Purinergic P 2y
        • Adenosin A
        • GABA  y-aminobutyric acid
        • Histamin H 3
        • VIP  vasoaktiv tarmpeptid
        • Somatostatin
      • Stimulerande
        • Adrenerg p
        • Serotonin  – 5-HT 3💯
        • Nikotin
        • Muskarin M 3

Norepinefrin härrör från extrinsiska sympatiska nervceller och dess effekt är nästan alltid hämmande. 

Interstitiella Cajal-celler

Interstitiella pacemakerceller  i mag- och tarmkanalen som genererar “slow waves” (3/min magsäcken, 12/min duodenum, 10/min ileum, 3/min tjocktarmen). 

Slow waves + med stimulerande signalering såsom parasympatiska nervsystemet ➡️ “spike potentials”/ aktionspotentialer ➡️  kontraktion av muskulaturen ➡️ peristaltiska rörelser➡️ segmentering av födan

Stödjeceller/neuroglia i PNS: 

  • Schwannceller – bildar myelin och fungerar som ett stöd för neuron i PNS. 
    • Undantag: Kranialnerv II/Optik nerv som omfattas av oligodendrocyter därför finns det Glioma av Optiknerv (Ej Schwannoma!)
      Den 1a/olfactory .n  och den 2a/Optik .n sägs att tillhör till CNS därför den senare sagt blir påverkade t.ex vi Multipel skleros – MS.
  • Satellitceller – stödjecell som finns i ganglion.

SAME
Sensorisk afferenta och Motor efferenta
Minnesteknik

Pares ➡️ Svaghet

Plegi➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall. 

Paralys ➡️ Totalt bortfall av viljemässig förmåga. 

Det går lika bra att endast använda begreppet pares.

Parapares ➡️ Svaghet i ben

Paraplegia ➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall totalt bortfall

Hemipares ➡️ halvsidig förlamning i ben
Tetrapares /kvadripares ➡️ halvsidig förlamning i ben och arm

PNS nerver: 

– Buntar av nervceller med schwannceller och bindvävsskida omkring.

Epineurium, Perineurium, Endoneurium.

– En nerv kan innehålla både afferenta och efferenta neuron.

Perifera neuropati sjukdomar kan sorteras beroende av skadenivå till:

  • Nervrot i ryggraden ➡️ Radikulopati/rizopati såsom vid diskbråck 
  • Ganglier ➡️ sensorisk neuronopati (gangliopati) 💯 ingen motorisk symtom. oftast av en virusinfektion t.ex Variocella zoster
  • Plexi ➡️ Plexopati där en lem (ben eller arm) blir påverkad såsom Brakialplexusneuropatier efter strålbehandling eller Obstetrisk brachialplexusskada (OBP)  t.ex. Erbs pares eller Klumpkes pares
  • Nerv➡️Neuronapati

Radikulopati/Rizopati

Nervrot kan klämmas av diskbråck ( vänligast hos 30-50 åriga), kotkompression, tumör, araknoidit (ovanligt), abscess eler annan orsak. 

Diskbråck är en skada på en av mellankotskivorna (disci intervertebrales; diskarna) som finns mellan varje par ryggkotor (vertebrae) i ryggraden (columna vertebralis).

Symtom kan vara enbart motoriska vid framrotskada,  enbart sensoriska vid bakrotskada eller sensorisk + motoriska om båda kläms. Se nedan.

Hur skiljer sig nervrot/rizopati och perifer nerv skador?

  • en perifer nerv kan vara grenar från flertalet nervrötter följer inte enskilda myotom och dermatom!

Utredning

  • Laségues test – positiv
  • Neurologi- och Ryggstatus : sensorisk, motorisk och reflexer

När ska patienten remitteras för bildundersökning? Vilken då?

Om inte förbättrad efter 6 veckor MR (diagnosen diskbråck  ställs med MR)

  • Expektans – Smärtorna kan försvinna inom 1-2 månader då dorsolaterala diskbråck har stark tendens till spontanremission. De kan också bli långvariga med utveckling av känselnedsättning, svaghet och reflexbortfall
  • Bristande remission eller recidiv → operation

Förstahand behandling: Expektans: information och råd om snabbt mobilisering + paracetamol och NSAID (smärtlindring) + Sjukgymnastik +/- TENS, akutpunktur 

Opiatanalgetika såsom morfin (Dolcontin®) är starka men ges bara för kortvarigt vid svår smärta annars kommer att leda till beroende. Då ska opioider undvikas! 

Kirurgi (för optimalt resultat inom 6 månader)

Indikationer för kirurgisk behandling : 

Skyndsam utredning + kirurgi 

Blåspares 

Cauda equina-syndrom

Ryggmärgspåverkan

Expansiv process ,bristande remission eller recidiv, utebliven förbättring efter ett par månader

Prognos

Dorsolaterala diskbråck har stark tendens till spontanremission smärtorna kan försvinna inom 1-2 månader.

  •  

Autonom dysreflexi ( AD ), även tidigare känd som massreflex , är en potentiell medicinsk nödsituation som klassiskt kännetecknas av okontrollerad hypertoni och bradykardi , även om det är känt att takykardi ofta förekommer. T6

  • L2 – Höftböjare (iliopsoas)
  • L3 – Knäförlängare (quadriceps)
  • L4 – Ankel dorsiflexorer (tibialis anterior)
  • L5 – Stor tå dorsiflexion (extensor hallucis longus)
  • S1 – Ankelflanterflexorer (gastrocnemius / soleus)

Cauda equina-syndrom vs. Cuada medularis

SPINE tallar för CES
Saddle Anaesthesia: 

Anestesi  i perianal/ridbyxeformat

Pain: 

Svåra smärtor/parestesi i ridbyxeformat (i perineum) eler benet (bilateral ischias) (Sensitiv tecken)

Incontinence: 

Minskad sfinktertonus/avföringsinkontinens

Bortfall av blåssensibilitet, urininkontinens/urinretention
Neurologic: 

Bortfall av Patellar (knä ryck) + Akilles reflexer

Bilateralt asymmetriskt positivt Lasegues test/Straight leg raise (SLR)(båda nervtensionstester)

Minskad dorsiflexion kraft i stortå
Emergency:  Misstanke om CES ➡️ Kirurgi (ingår KAD + MR)

3S Sätts ner i CES

Smärtor/sensibilitetsnedsättning (ridbyxeanestesi)

Sfinktertonusnedsättning

Stortå – plantarflexionskraft nedsättning

Om blåspares föreligger – akut MR, även på natten!

Conus MedullarisCauda equina synd (CES)
SkadenivåL1-L2Sakralsegmentet Conus EpiconusRötterL2-SacrumLumbosakrala nervrötterna
LMN vs. ÖMNÖMNLMN
Babinski+
Anus sphinkterNL/hypertonushypotonus
Bulbocavernosus reflex
S2-S4 spinal reflex arcs
prognostisk
NL/-
OrsakerSvår trauma i korsryggen orsakad av bilolyckor, skottskador, fall ellerhårda slagen centraldiskbråck.
DebutPlötsligt och påverkar båda sidor av kroppen.
Symmetrisk
Gradvis och påverkar kroppens ena sidaAsymmetrisk
Sensory/DomningarMer lokaliserad till området runt anus.Mer lokaliserad till ”sadeln” -området (runtskinkor och inre lår). Det kan också vara domningar i de offentliga områdena.
IncontinenceTidigt – Urininkontinens och retentionbortfall av blåssensibilitetFekalinkontinensSenare – Urininkontinens och retentionbortfall av blåssensibilitet
SmärtnivåMild till måttligSvår
Impotens / sexuell dysfunktionVanligMindre frekvent.
MotoriskNormal – mild / måttlig svaghet.Svaghet vid slapp förlamning.Ofta bilateralt positivt Lasegues test stortå flexionskraft nedsättning
Reflexer påverkadeAkilles (fotled)/ kan vara hyperPatellar (knä ryck) + Akilles reflexer
hypo
BehandlingDet finns ingen enda behandling.KirurgiStrålbehnadling Antibiotika SjukgymnastikAkut operation med dekompression

BCR bortafall antyder på LMN.
Sensibilitetsnedsättning baktill, på

underbenets sida samt på laterala foten inkl

laterala malleolen, lilltån och hälen

Claudicatio ddx

Claudicatio intermittensPseudoclaudicatio (neurogen claudicatio)VenousArtritKompartment synd
HuvudsymtomLokal värk eller krampkänsla 
LokationBäcken, lår, vader, föterBäcken, lår, vader, föter, även armarL3-L4 L4-L5Lår och vaderHöft  / KnäVader
Ansrängning ⬆️Reporoducibelt efter visa avstånd⬇️/⬆️Kan cykla men knappast gå!Efter promererande⬇️/⬆️Vilovärk efter ansträngningEfter Ansrängning 
Vila⬇️⬇️/⬆️Ont i liggande⬇️/⬆️⬇️/⬆️⬇️/⬆️
Stående⬇️⬆️⬆️⬆️⬆️
FörbätrandevilaLindras vid ryggflexion /sittingHöjning av benUndvika viktbärande Höjning av ben
ÖvrigtAteroskleros⬇️ABITidigare ryggbesvär50 < årKvinnor < Män Spinal stenosDVTledsvullnad, värmeökning runt led och felställningarAthletes
DiagnosABI
Angiografi
MR efter 6 veckor Ultraljud
Venogragrafi
Artrosyntes
Röntgen
Smärta vid passiv aktivitet
BehandlingExpektans
Kirurgi
Expektans
Kirurgi
Expectans
Strumpor
Sjukgymnastik
Läkemdel
Kirurgi

Nervrot C6

Vanligaste cervikala rotsyndromet.

Diskbråck C5/C6

Myotom

Biceps

Brachioradialis

Reflex

Biceps

Brachioradialis

Dermatom

Överarmens lateralsida (radialt)

Underarmens radialsida

Tummen

Nervrot C7

Diskbråck C6/C7

Myotom

Triceps

Reflex

Triceps

Dermatom

Underarmens utsida

Dig II-IV

Nervrot C8

Diskbråck C7/Th1

Myotom

Abduktor digiti minimi

Dermatom

Underarmens och handens ulnara del

Nervrot L4

Lasègue ofta inte positiv eftersom n. femoralis går ventralt.

Diskbråck L3/L4

Myotom 

Quadriceps (knäextension)

Reflex

Patellar

Dermatom 

Lårets framsida, underbenets fram- och insida

Nervrot L5

Diskbråck L4/L5

Myotom 

Extensor hallucis longus (stortåextension) – Kan inte gå på häl. (HeaL5)

Dermatom 

Utsida lår, utsida – framsida underben, fotryggen

Nervrot S1 

Diskbråck L5/S1

Myotom 

Soleus/Gastrocnemius (plantarflexion av fot) –  Kan inte gå på tå! (ToeS1)

Reflex

Patellar Akilles

Dermatom 

baksida lår/underben, lat. fotranden

  • Uteslut cauda equina-syndrom då detta kräver akut handläggning:
    • Ridbyxeanestesi?
    • Per rectum – Påverkad sfinktertonus?
    • Påverkad tarm- och/eller blåsfunktion?

Polyradiculoneuropatier: 

Påverkar nervrötter och perifiera nerver, vilket leder till diffusa symptom i proximala och distala delar i kroppen.

Leder till risk för tetrapares eller parapares, smärta, parestesier, känselnedsättning, reflexbortfall, motorisk nedsättning.

Plexusskada 

  • Neurapraxia➡️ ödem ➡️ mildaste skadan 
  • Axonotmesis ➡️ av störda nervfibrer + intakt myelinhölje ➡️ allvarligare 
  • Neurotmesis ➡️ Måttligt axonskada när endoneurium, perineurium, och epineurium är intakta.
  • Fullständig nervstörning eller rotavulsion ➡️ allvarligaste

BRACHIALPLEXAT förkortad rams

LMM PAR MUM

Laterala fascikeln

Medianus .n

Musculocutaneus .n

Posteriora fascikeln

Axillaris .n

Radialis .n

Mediala fascikeln

Ulnaris .n

Medianus .n

  • Erb-Duchenne förlamning ➡️ C 5 – 6 ➡️ Spädbarnet kan inte 
    • Bortföras armen vid axeln
    • Rotera externt armen
    • Supinera underarmen 
      • Den vanliga bilden är en av smärtfri adduktion, armens inre rotation och underarmspronation. 
      • Moro-reflex är frånvarande på den involverade sidan och handtag är intakt. 
  • Mellangärdesnerven (Phrenic nerve) ➡️ (C3, C4 och C5) kan leda till diafragmatisk förlamning och andningsbesvär
    • Höjning av diafragma orsakat av nervskada måste skiljer sig från den fokala eventrationen orsakad av medfödda svaghet eller frånvaro av diafragma- /mellangärde. 
  • Klumpke (sällsynt) C7-8-Th1
    • Funktion i axel och armbåge oftast u.a./NL.
    • Drabbar
      • handflexorer
      • långa fingerflexorer
      • handens intrinsicmuskler
      • sensibiliteten – ger ofta sensibilitetsnedsättning
    • Saknar
      • Gripreflex
    • Påverkar
      • handens och fingrarnas muskler, sensibilitet, en förlamad hand 
      • om de sympatiska nerverna är skadade, en ipsilateral Horner syndrom (ptos, mios). 
  • Fullständig förlamning av arm och hand är noteras med den allvarligaste formen av skador på C5, C6, C7, C8, och T1.
  • Behandling av brachial plexusskada är stödjande och inkluderar positionering för att undvika kontraktioner. 
  • Barn som ådragit sig plexusskada i samband med förlossning bör, enligt E Beckung m.fl. undersökas och få behandling av fysioterapeut redan på BB. Det är alltid läkaren som ställer diagnosen och kopplar in fysioterapeut. Den fysioterapeutiska behandlingen påbörjas vid första kontakten och fortsätter efter barnets behov.

Förslagsvis bör barnet initialt träffa fysioterapeut varannan vecka och därefter en gång/månad till sex månaders ålder.

Aktiv och passiv en rad rörelser kan också vara fördelaktigt. 

Om underskottet kvarstår, nervtransplantation kan vara fördelaktigt.

Motorisk nivådiagnostik

Övre motorneuronskada

Spastisk pares

Stegrade reflexer / klonus

Bevarad muskelvolym /inga Muskelatrofier

Babinskis tecken

Apraxi / Nedsatt hastighet / precision

Klonus
Primitiva reflexer
Samtidig känselnedsättning ibland

Exempel

MS

Tumor cerebri

Spinal muskelatrofi
Stroke

Nedre motorneuronskada

Slapp pares

Svaga / utsläckta reflexer

Muskelatrofi

Fascikulationer

Bevarad hastighet / precision

Samtidig känselnedsättning ofta 

Exempel

Plexusskada

Polyneuropati

Mix Övre + Nedre motorneuronskada

ALS

Myogen skada

Slapp pares

Svaga / utsläckta reflexer

Muskelatrofi

Fascikulationer

Bevarad hastighet / precision


Neuropatier

Mononeurotit multiplex:

Påverkar flera enskilda nerver på olika nivåer. 

te.x. vaskulit.


Polyneuropatier: 

  • Påverkar multipla nerver.
  • Ofta symmetrisk. 
  • I de flesta börjar skadan distalt och går proximalt
  • Varierande grad motorisk, sensorisk eller autonom dysfuntkion.

Vilka typer av nervfibrer finns det?

Det finns fyra underavdelningar i nervfibrer i grupp A: alfa (ɑ), beta (ß), gamma (ɣ) och delta (δ). Dessa underavdelningar har olika mängder av myelinisering och axontjocklek och sänder därför signaler med olika hastigheter . Axoner med större diameter och mer myelinisolering leder till snabbare signalutbredning.

Nerver i grupp A finns i både motoriska och sensoriska vägar.

TypErlanger-GasserklassificeringDiametermyelinLedningshastighetTillhörande muskelfibrer
αAa13–20 μmJa80–120 m / sExtrafusionsmuskelfibrer
γ5–8 μmJa4–24 m / s Intrafusal muskelfibrermuskelspolarna

Olika sensoriska receptorer innerveras av olika typer av nervfibrer. Proprioceptorer innerveras av typ Ia, Ib och II sensoriska fibrer, mekanoreceptorer av typ II och III sensoriska fibrer, och nociceptorer och termoreceptorer av typ III och IV sensoriska fibrer.

TypErlanger-GasserklassificeringDiametermyelinLedningshastighetTillhörande sensoriska receptorerSensorisk
ia13–20 μmJa80–120 m / s Snabbast Ansvarig för propriosceptionmuskelspindeländarna 
ib13–20 μmJa80–120 m / sGolgi senorgelGolgi-senen
II6–12 mikrometerJa33–75 m / sSnabbast Sekundära receptorer i muskelspindelAlla kutana mekanoreceptorerVissa nociceptorer [5]icke-noxisk informationberöring, vibration, tryck, och rörelse av extremiteter
III1–5 umTunn3–30 m / sSnabbareFria nervändar av beröring och tryckNociceptorer i neospinotalamiska kanalerKalla termoreceptorerakut smärta (skarp, omedelbar och relativt kortvarig)
temperaturinducerad, mekanisk och kemiskUttagningsreflex – initierar reflexbågen för att aktivera uttagssvar
IVC0,2–1,5 umNej0,5–2,0 m / sLångsammareNociceptorer av paleospinothalamic tractVarmreceptorersmärta, värme och muskelreceptorer

Deras cellkroppar är belägna i dorsalrot ganglia och axoner skickas till periferin för att innerverka målorgan och skickas också genom ryggrotarna till ryggmärgen.

A-fibrer är myelinserade. EMG och NHB mäter dessa:

Stora myelinerade

Går till muskler 

Snabbaste (80-120 ms/s)

Stora myelinerade 

Sensoriska nervfibrer aktiveras av lågintensiv stimuli och förmedlar normalt icke-noxisk information (beröring, vibration, tryck, och rörelse av extremiteter) 

Hög ledningshastighet (30–70m/s)

Nervledningen är snabbare i armarna än i benet

Aγ går till muskelspolarna

Aδ är smärt och köldfibrer

Tunt myeliniserade a-delta fibrer står för skarp smärta, kyla

B-fibrer är preganglionära autonoma fibrer.

C-fibrer 

finns i ANS och står även för smärta, värme och muskelreceptorer

Dessa är svårare att diagnosticera men man kan använda kvantitativ sensorisk undersökning eller termotest eller hud biopsy.

Omyeliniserade c fibrer – värme, klåda, molande smärta.

Vad är Kvantitativ sensorisk undersökning?

Används för att påvisa en defekt i C-fibrer. En platta växlar från varmt till kallt och patienten får genom en knapptryckning markera när denne känner en temperaturförändring. Vi kan ej se var en eventuell skada finns.

Vad är EMG?

Elektromyografi, som är används för diagnostik av skador eller sjukdom i PNS eller muskel. Vi kan se muskelfunktion eller nervfunktion och grunden för detta är motorenheten. Man kan ha ytelektroder eller nålelektroder som vi sticker in i muskeln.  

Man kollar efter spontanaktivietet och aktivitet vid lätt kontraktion och maximal kontraktion.

Motor unitpotentialen (MUP) som uppkommer vid aktivering av motoriska enheter ser olika ut om det är nerv eller muskelskada. 

EMG påvisar endast axonala skador och inte myelinskada (inte hästighet!).

Vad kan vi se på EMG vid olika typer av patologier?

En komplett nervarvskärning (neuropati) kan leda till spontan denerverationsaktivitet på EMG och stora MUP vid lätt kontraktion

Stora MUP uppkommer för att kvarvarande nervceller växer ut och börjar innervera fler muskelceller.

En muskelsjukdom (myopati) ger små MUP vid lätt kontraktion

Små MUP uppkommer då muskelceller går under och den motoriska enheten blir mindre.

Vid maximal aktivitet ska ett muller uppstå. Vid neurogen skada får man ett glest mönster pga färre neuroner. Vid myogen skada får man ett tätt interferensmönster.

Vad innebär nervhastighetsbestämning (NHB)?

Mäter hur snabbt en perifier nerv leder ström. Detta återspeglar ffa demyeliniseringen, men hastigheten minskar även om axondiameten minskar.

-NHB kan diffa mot myopati. Vid axonopati är ledningshastigheten oftast sänkt, pga att axonopati ofta drabbar de snabbaste fibrerna och orsakar sekundär demyelinisering. Myelinopati orsakar sänkt ledningshastighet och ibland konduktionsblockering. Säger inget om svårighetsgrad.

-EMG ger upplysningar om utbredning och grad av bortfall av motoriska enheter, denervation och regeneration.

-Bedömning av fintrådsfunktioner kan göras genom värme/kyla test och test av autonom funktion.

Indikation är skada eller sjukdom i perifier nerv. Kan användas för tex polyneuropati, gullain barre, lokal nervkompression (karpaltunnel, ulnarisinklämning, perineusnerv)

NHB är ej 100% sensitivt för kompression.

Vilka typer av NHB finns det?

Motorisk neurografi: 

Man skickar elektriska stötar på en nerv (tex medianus) och mäter latensen på ett muskelsvar. Man flyttar den elektriska stöten upp på nerven och jämför latensen och använder avståndet för att få ut en hastighet.

Sensorisk neurografi: 

Man stimulerar på ett ställe i huden och mäter latenssvaret i nerven. 

Vi använder latensen och avståndet för att få ut en hastighet.

Vid karpaltunnelsyndrom jämför man medianusnerven (som påverkas av karpaltunnel) och ulnarisnerven (som inte ska påverkas)

Vad är definitionen av smärta?

Smärta är en obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller som beskrivs i termer av sådan skada.

Hyperalgesi: 

Stimuli som normalt är smärtsamma upplevs som mer smärtsamma än normalt.

Allodyni

Icke-smärtsamma stimuli (beröring, kyla) upplevs som smärta.

Nociceptiv smärta: 

Smärta som uppkommer efter aktivering av nociceptorer

Kan ofta behandlas rätt väl med paracetamol eller opioider.

En nociceptor är en specialiserad nervcell vars uppgift är att “upptäcka smärta“. Nociceptorer är vardagligt kallade smärtreceptorer, och skyddar kroppen från sin omgivning genom att reagera på stimuli av potentiellt skadlig natur.

Nociceptorer visade som fria nervändar typ A

Neuropatisk smärta: 

Smärta initierad eller orsakad av en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet. Kan vara perifer eller centralt orsakad. 

Mycket svårbehandlat.

Vad innebär exteroception?

Det sinne vi använder för att känna omgivningen. Ffa beröring och proprioception. Går via dorsala banan och mediala lemnisken

Vad innebär interoception? pathway?

Det sinne som känner av hur kroppen mår. Tex smärta, temperatur och klåda

Svårighetsgrader och typer av skador på en perifer nerv:

Neurapraxia (klass I)

  • Det är ett tillfälligt avbrott i ledningen utan förlust av axonal kontinuitet
  • Vid neurapraxi finns det ett fysiologiskt block av nervledning i de drabbade axonerna.
  • Det är den mildaste typen av perifer nervskada.
  • Det finns sensoriska-motoriska problem distalt till skadestedet.
  • Den endoneurium , perineurium och epineurium är intakta.
  • Det finns ingen wallerian degeneration.
  • Ledning är intakt i det distala segmentet och det proximala segmentet, men ingen ledning sker över skadningsområdet.
  • Återhämtningen av nervledningsunderskottet är fullt och kräver dagar till veckor.
  • EMG visar brist fibrillationspotential (FP) och positiva vassa vågor.

Axonotmesis (klass II) 

Det innebär förlust av axonens relativa kontinuitet och dess täckning av myelin, men bevaring av nervvävnadens bindväv (den inneslutande vävnaden, epineurium och perineurium bevaras). 

Andra egenskaper:

  • Wallerisk degeneration inträffar distalt till skadestedet.
  • Det finns sensoriska och motoriska brister distalt till skadningsområdet.
  • Det finns ingen nervledning distalt till skadningsområdet (3 till 4 dagar efter skada).
  • EMG visar fibrillationspotential (FP) och positiva skarpa vågor (2 till 3 veckor efter skada).
  • Axonal regenerering sker och återhämtning är möjlig utan kirurgisk behandling
  • Ibland krävs kirurgisk ingripande på grund av ärrvävnadsbildning .

Neurotmesis (klass III)

Det är en total avbrott eller störning av hela nervfibern

En perifer nervfiber innehåller en axon (eller lång dendrit), myelinhölje (om det finns), deras schwann-celler och endoneurium

Neurotmesis kan vara partiell eller fullständig.

  • Wallerisk degeneration inträffar distalt till skadestedet.
  • Det finns bindvävsskada som kan vara partiell eller fullständig.
  • Sensorisk-motoriska problem och autonom funktionsfel är allvarliga.
  • Det finns ingen nervledning distalt till skadestedet (3 till 4 dagar efter lesionen).
  • EMG- och NCV-resultat är lika axonotmesis.
  • På grund av brist på nerv är kirurgiskt ingrepp nödvändigt.

Tillväxthastighet  av nerv vid regeneration: 1-2mm/dygn

Orsaker till perifer nervskada

  • Akut trauma
    • Tryckskada
    • Trubbigt våld, kontusion
    • Skärande våld, laceration
  • Icke-traumatisk nervkompression:
    • Rotkopression, akut eller kronisk: 
      • Diskbråck (nucleus pulposus buktar ut)
    • Kompression av perifier nerv
      • Tumör
      • Hematom
    • Entrapmentneuropati 
      • Karpaltunnelsyndrom
      • Meralgia paresthetica
    • Ischemisk nervskada
      • Trauma 
      • Diabetes med ocklusion i vasa nervosum
    • Köld- och värmeskada
    • Joniserande strålning/ strålbehadnling
    • Toxin/Läkemedel 
    • Idiopatisk 
      • kanske immunologisk nervinflammation

Symptomatologi vid perifer nervskada

Motoriskt bortfall 

uppvisar den nedre motorneuronskadans karakteristika, dvs slapp pares, reflexbortfall och neurogen muskelatrofi (detta endast vid axondegeneration och inte demyelinisering)

Sensoriskt bortfall 

perifiera nervens försörjningsområde

rotskada dermatomets försörjningsområde

Känselnedsättningen blir aldrig knivskarp pga nervöverlappning.
Retningssymptom uppkommer främst vid nervkompression och utgörs ofta av parestesier och ibland smärta. Smärta är mycket vanligt vid rotkompression men varierande vid perifier kompression.

Autonomiskt bortfall 

Upphävt svettfunktion och minskad vasodilation kan förekomma.

Undersökning

Sensorisk 

Senreflex/Tendonreflex

Axillär nervskada       

  • Nerverötter: C5-C6     
  • Vanliga orsaker:
    • Främre axelluxation
    • Fraktur av kirurgisk hals på humerus
    • Iatrogen (skuldra återuppbyggnad förfaranden, rotatorkuffen kirurgi , osteosyntes av humeral frakturer)
    • Komprimering på grund av massa i axilla (t.ex. nodular fasciitis, schwannoma)
  • Symtom
    • Motorisk
      • Förlamning av deltamuskeln ➡️ nedsatt arm bortförande/abduktion
      • Förlamning av teres minor muskel ➡️ nedsatt utåtrotation av armen
      • Muscle atrofi: deltamuskeln 
    • Sensorisk
      • Lateral axel (nedre hälften avdeltoidområdet)

Muskulokutan nervskada 

Nerverötter C5-C7     

Vanliga orsaker 

Trauma

Övre brachial trunk komprimering (t.ex. Erb pares)

Motorisk

Förlamning av brachialis och coracobrachialis muskler ➡️ nedsatt armbåge + axel flexion

Förlamning av biceps brachii ➡️ nedsatt underarm supination

Sensorisk

Lateral underarm , frånarmbågentill tummen

Median nervskada

Nerverötter C5-T1     

Vanliga orsaker 

Proximal: 

suprakondylär fraktur av humerus

Distala: 

karpaltunneln kompression (Phalens, Tinells = handryggar och handflator mot varandra)

handled laceration ( självmordsförsök)

Symtom

Motorisk

Proximal skada: 

hand välsignelse ( ulnar avvikelse på handled böjning)

Distal skada: 

median klo

Båda skadorna: 

apehand

Oförmåga att göra OK-tecken ( anterior interosseous nerv syndrom)

Muscle atrofi: thenar muskler

Sensorisk

Palmar aspekt av tummen, pekfingret och långfingret, lateral fingerring

Radiell nervskada

Nerverötter C5-T1     

Vanliga orsaker 

Axilla: användning av kryckor , lördag natt pares

Mid-arm: midshaft fraktur av humerus

Handled: 

radiellt fraktur 

bär tätt armband eller handbojor     

Symtom

Motorisk

Axillär skada: försämrad underarmsförlämngning vid armbågen , handledsfallet

Midarmarmskada: handleden faller

Sensorisk

Dorsala aspekten av tummen, index, och långfingret, lateral ringfinger 

Ulnar 

Nerverötter C7-T1     

Vanliga orsaker 

Proximal: fraktur av medial epikondyle av humerus

Distalt: 

ulnar tunnel syndrom/ Guyon’s canal syndrome(cykling, senknuta)

Frakturer i kroken av hamate /Hook of Hamate Bone Fracture

Symtom

Motorisk

Ulnar klo

Wartenberg skylt

  • Klo handen deformitet : l ittle och ringfingret förlust av förlängning vid proximala interfalangealleden och förlust av flexion vid metakarpal falangala led 
  • Wartenberg tecken: tänd finger i ihållande bortföring på grund av svag tredje palmar interosseous muskel
  • Froments tecken: svag adductor pollicis- muskel

Sensorisk

Palmar och ryggaspekter av sidohalvan av ringfingret, lilla fingret

Unlike small, spontaneous twitches known as fasciculations (usually caused by lower motor neuron pathology), clonus causes large motions that are usually initiated by a reflex. Studies have shown clonus beat frequency to range from three to eight Hz on average, and may last a few seconds to several minutes depending on the patient’s condition.[1] The term is from the Greek for “violent, confused motion”.

  • L2 – Höftböjare (iliopsoas)
  • L3 – Knäextensor (quadriceps)
  • L4 – Ankel dorsiflexorer (tibialis anterior)
  • L5 – Ståförlängare (extensor hallucis longus)
  • S1 – Ankelflanterflexorer (gastrocnemius / soleus)

Suprascapular nervskada

Muskler 

Infraspinatus och supraspinatus  

Vanliga orsaker 

Kompression

Inklämning av nerven i den suprascapular skåran

Paralabral ganglion cysta

Förtjockning och / eller benig ossifikation av den överliggande överlägsen tvärgående scapular ligament

Stora eller repetitiva trauma

Motorisk

Begränsad adduktion, bortföring/abduktion och utåtrotation av armen: ex. Bärring ryggsäck

Axelledsinstabilitet (på grund av förlamning av rotatorkuffmusklerna)

Thoracodorsal nervskada       

Muskler 

Latissimus dorsi , teres major

Vanliga orsaker 

Kirurgi i den underordnade delen av axillan eller på Axillära lymfkörtlar

Symtom

Motorisk

Latissimus dorsi: begränsad axeldragning , nedsatt adduktion och inre rotation av armen

Teres major: begränsad inre rotation och adduktion av armen

Nervus thoracicus longus

Muskler 

Serratus anterior

Vanliga orsaker 

Axillär kirurgi (t.ex. dissektion av lymfkörtlar under mastektomi)

Sticksår

Bära en tung ryggsäck under lång tid 

Symtom

Motorisk

Medial vingning av scapula , nedsatt bortföring/abduktion av armen bortom 90 °

Dorsal skapulär nervskada 

Muskler      

Rhomboid major , rhomboid minor , levator scapulae

Vanliga orsaker 

Isolerad skada är ovanligt; åtföljer vanligtvis skador på scalene musklerna

Symtom

Motorisk

Lateral winging av skulderbladet

Phrenic nerv

Nerverötter 

C3, 4, 5 

Muskler      

Diafragman

Symtom

Motorisk

Förhöjning av diafragma på sidan av phrenic nervskadan ➡️ ↓ lung- och hjärtfunktion

Superior gluteal nervskada

Nerverötter L4-S1      

Vanliga orsaker 

Iatrogen skada på grund av intramuskulära injektioner i den superomediala regionen

Symtom

instabilt bäcken med oförmåga att abducera benet

Motorisk

Förlamning av gluteus medius och minimus , tensor fascia lata ➡️ nedsatt hip bortförande/abduktion

Positiv Trendelenburgtecken: bäcken tilt mot motsatta sidan av skadan    

Sensorisk

Ingen

Inferior gluteal nervskada

Nerverötter L5-S2      

Vanliga orsaker 

Posterior höftluxation

Symtom

oförmåga sträcka höften

Motorisk

Förlamning av gluteus maximus ➡️ nedsatt lårförlängning/extension

Svårigheter att stå från sittande ställning och klättra trappor

Bakåt krängande gait/Backward lurching gait (en onormal gång, i vilken stammen lutar bakåt häl slags mot extremiteten med den svaga höft extensor)

Framåt bäcken tilt

Sensorisk 

Ingen

Femoral nervskada    

Nerverötter L2-L4      

Vanliga orsaker 

Direkt skada (trauma)

Långvarigt tryck på nerven: psoas hematom , aorta eller iliac aneurysmer eller tumörer

Iatrogen: kirurgi i bäcken, Komplikation till åderbråckskirurgi, buk eller rygg ; femoral kateterisering

Mononeuropati vid diabetes.

Symtom

Motorisk

Förlamning av iliopsoas, pectineus , rectus femoris och Sartorius muskler ➡️ nedsatt hip böjning/flexion

Iliopsoas➡️ oförmåga att böja höften 

Quadriceps ➡️ oförmåga att sträcka knäet (m). Ex expansivitet i bäckenet

såsom tumör, abscess eller hematom. 

Förlamning av lårmuskeln ➡️ försämrad knä förlängning och minskad knäskålssenan/patellar reflex 

Sensorisk

Främre kutan grenar: anteromedial/lårets fram- och medialsida 

Saphenous nervskada (sensorisk gren) : medialt lägre ben, fotens mediala kant

Ilioinguinalis nervskada 

Nerverötter sensorik L1      

Vanliga orsaker 

Ex bukkirurgi, förlossning 

Symtom

Motorisk

Ingen

Sensorisk 

smärta och domning i ljumske och

genitalia. g

Lateral femoral kutan nervskada -Rent sensorisk-( meralgia paresthetica)

Nerverötter L2-L3      

Vanliga orsaker 

Komprimering på nivån av inguinalbandet , orsakat av:

Ökat intra-abdominalt tryck (t.ex. graviditet , fetma , ascites)

Extern kompression (t.ex. snäva bälten, byxor eller kompressionsförband)

Lokal kompression (t.ex. tumörer, hematomer)

“Doktorsrockfickan”

Fetma, åtsittande byxor,

diabetes

Symtom

Motorisk

Ingen

Sensorisk 

Smärta och parestesier/ fyrkant domning utsidan på låret

“Doktorsrockfickan”

Fetma, åtsittande byxor,

diabetesav främre låret

Kan förbättras genom att använda lösare kläder och / eller gå ner i vikt

Obturator nervskada               

Vanliga orsaker 

Bäckenring frakturer

Obturator hernias

Symtom

Motorisk

Förlamning av höft adduktorer  

Sensorisk 

Medial lår

Ischias nervskada    

Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven/tibial och vadnerven.   

Nerverötter L4-S3      

Vanliga orsaker 

Iatrogen (felaktig intragluteal injektion!)

Direkt trauma (pistol- och / eller sticksår)

Förskjutning i höften

Total höftartroplastik

Symtom

Komplett pares ger bortfall av motorik och

sensorik i underben med undantag av mediala underbenet (n

saphenus)

Motorisk

Förlamning av Hamstringsmusklerna  ➡️ nedsatt knä flexion

Motorisk av skada i tibialnerv och vanliga droppfot, fot som hänger till följd av skada på den djupa grenen av vadnerven (nervus peroneus)/peroneala nervskador

Sensorisk 

Underben och fot (förutom mediala delen av foten)

Tibial nervskada                       

Vanliga orsaker 

Tibial fraktur i knävecket

Tarsaltunnelsyndrom

Symtom

 – pat kan ej gå på tå. Bortfall av akillesreflexen.

Motorisk

Förlamning av fotböjare ➡️ oförmåga att gå på tårna eller på bollarna på fötterna; oförmåga att invertera foten         

Sensorisk  

Känselbortfall under fotsulan (Morton neurom: 3e och 4e metatarsal head)

Peroneal (or fibular) nervskada /N peroneus (L4-S2) “droppfoten”

Vanligaste nedre extremitet skada

Nerverötter L4-S2      

Vanliga orsaker 

Fraktur av det fibulära huvudet

Komprimering: trång gips, sitter med benen i kors , litotomiläge under operation

Symtom

Motorisk

Djup peroneal nerv: förlamningav fot- och tåförlängare (dorsiflexorer) ➡️ “droppfoten” ➡️ tuppgång ➡️ inom 3-6mån kan det komma tillbaka

Ytlig peroneal nerv: förlamning av peroneus longus och peroneus brevis ➡️ försämrad pronation av foten

Sensorisk 

Djup peroneal nerv: område mellan första och andra tår ( flip-flop- zon)

Ytlig peroneal nerv: Känselbortfall på underbenets lateralsida, dorsum i fötter och tår, med undantag för utrymmet mellan första och andra tå ( djup peroneal nerv)

Sural nervskada          

Nerverötter L4-S3      

Vanliga orsaker

Achilles senor brister

Neuropati med infångning (t.ex. förtjockning av crural fascia)

Ganglion , lipomas

Symtom

Motorisk

Ingen

Sensorisk

Posterolateral sidan av underbenet

den laterala kanten av foten, och ett litet område under hälen

TIPPED = tibial nervskada kontra peroneal nervskada: TIP = Tibial ➡️ skadad fot Inversion , Plantarflexion ; PED = Peroneal ➡️ skadad fot, Eversion , Dorsiflexion

Pudendus nervskada ” den skamliga nerven”

Mest distala nerven.

“Keeps the penis off the floor”

Bedövning av n. pudendus innerveringsområden – sensorisk bedövas, men musklerna kan fortfarande jobba (förlossning)

Vanliga orsaker

Isolerad skada ovanlig

Nerverötter S2-S4

– innerverar

Motorisk

yttre uretra- och analsfincern

Sensorisk genitalia/sensorik i underlivet och insidan av låren.

Coccygeus nervskada 

Nerverötter S5

Motorisk

Analöppningen

Diagnos av perifiera nervskador

Anamnes och status. Viktigt att bedöma muskelkraft.

-EMG ledningshastighetsbestämning 

– SEP (sensory evoked potential)

Radiologiska metoder för att identifiera rotsymptom och eventuella tumörer.

Reflexer som involverar kranialnerver

namnSensoriskMotor
Pupillär ljusreflexIIIII
Logi reflexIIIII
Jaw jerk reflexVV
Corneal reflex , även känd som blinkreflexVVII
Glabellar reflexVVII
Vestibulo-okulär reflexVIIIIII, IV, VI +
KräkreflexIXX
nervplatsvanligtvis kallad
Mediancarpal tunnelcarpal tunnel syndrome
Median (anterior interosseous)proximal forearmanterior interosseous syndrome
Medianpronator terespronator teres syndrome
Medianligament of StruthersLigament of Struthers syndrome
Ulnarcubital tunnelCubital tunnel syndrome
UlnarGuyon’s canalGuyon’s canal syndrome
RadialaxillaRadial nerve compression
Radialspiral grooveRadial nerve compression
Radial (Posterior interosseous)proximal forearmposterior interosseous nerve entrapment
Radial (Superficial radial)distal forearmWartenberg’s Syndrome
Suprascapularsuprascapular notchsuprascapular nerve entrapment
Common peronealfibular neckperoneal nerve compression
Tibialtarsal tunneltarsal tunnel syndrome
SaphenousRoof of Adductor canalSaphenous nerve entrapment syndrome
Lateral cutaneous nerve of thighinguinal ligamentmeralgia paraesthetica
Sciaticpiriformispiriformis syndrome [not always due to entrapment]
Iliohypogastriclower abdomeniliohypogastric nerve entrapment
Obturatorobturator canalobturator nerve entrapment
Pudendalpelvispudendal nerve entrapment
Abdominal cutaneous nervesabdominal wallanterior cutaneous nerve entrapment syndrome

Vilka typer av skada finns det på nerver (polyneuropati?)

Axonopati

Myelinopati

Neuronopati

🔗Ref :

www.vardriktlinjer.se/
www.fass.se/
www.internetmedicin.se/
en.wikipedia.org

https://en.wikipedia.org/wiki/Peripheral_nerve_injury_classification

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3752592/
Bilder http://jespernorin.blogspot.com/2019/05/nervsystemet-indelning-manniskans.html
Klaus-Dieter Keller / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)
By Davplast – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nerve_injuries_Armenian.jpg, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=73037258Dr Mostafa El-Feky and Radswiki◉ et al. https://radiopaedia.org/articles/diaphragmatic-eventration
www.nabilebraheimmd.com

[url=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nervous_system_diagram-en.svg][img]https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/Nervous_system_diagram-en.svg/512px-Nervous_system_diagram-en.svg.png[/img][/url] [url=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nervous_system_diagram-en.svg]Nervous system diagram-en[/url] Medium69, Jmarchn / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0) https://en.wikipedia.org/wiki/Peripheral_nerve_injury_classification https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3752592/ Bilder http://jespernorin.blogspot.com/2019/05/nervsystemet-indelning-manniskans.html Klaus-Dieter Keller / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) By Davplast – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nerve_injuries_Armenian.jpg, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=73037258 Dr Mostafa El-Feky and Radswiki◉ et al. https://radiopaedia.org/articles/diaphragmatic-eventration

Svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.