OBS! Ämnet är under utveckling.
Det perifera nervsystemet (PNS) består av:
- 12 kranialnerver
- I och II tillkom direkt till storhjärnan
- III – XII utgår från hjärnstammen
- 31 spinalnerver som utgår från ryggmärgen
- 8 Cervikalnerver (C1–C8)
- 12 Thorakalnerver (T1–T12)
- 5 Lumbalnerv (L1–L5)
- 5 Sakralnerver (S1–S5)
- 1 coccygealnerver (Co1–Co2)
Det perifera nervsystemet (PNS) delas upp i 2 delar beroende av deras funktioner:
- Somatiska nervsystemet (SNS)
- Autonoma nervsystemet (ANS)
- Enteriska nervsystemet (ENS)
- (ganska självständigt från parasympatikus och sympatikus)
- Plexus myentericus/Auerbachi ➡️ tarmväggen glatt muskulatur styrning ➡️ mellan cirkulära och longitudinella muskulatur
- Plexus submucosus/Meissneri ➡️ mukosans/slemhinnans sekretion ➡️ submucosala
- (ganska självständigt från parasympatikus och sympatikus)
- Sympatiska nervsystemet
- Parasympatiska nervsystemet
- Kranialnerver (III-VII-IX-X och relaterade Nervknutar/ganglier (ciliaris-, pterygopalatin-, submandibular- och öronganglierna)
- Edinger-Westphal kärnan ➡️ n. oculumotorius (III) ➡️ ciliära ganglionen ➡️ näsociliära nerven (via en gren av trigeminal nerven/Trillingnerven (CN V 1) ➡️ Pupil konstriktion + Ackommodationsförmåga
- Salivatorius superior kärnan ➡️ n. facialis (VII) ➡️ pterygopalatin ganglion ➡️
- Via Palatine nerver (CN V 2 gren) ➡️ utsöndring av sublinguala och submandibulära salivkörtlarna
- Via nasopalatina nerverna (alla grenar av CN V 2 , maxillär uppdelning av trigeminusnerven/Trillingnerven) ➡️ näshålan
- Via lakrimala nerven (grenen av den oftalmiska nerven i CN V 1) ➡️ lakrimala körtlarna
- Salivatorius inferior kärnan ➡️ n. glossopharyngeus (IX) ➡️ öronganglierna (otic) ganglion ➡️ öronspottkörteln (glandula parotis)
- Ambiguus-kärnan och dorsala vaguskärnan ➡️ n. vagus (X) ➡️ all thorax- och bukviscera fram till flexura splenica.
- S2-S4 ➡️ N.splanchnici pelvici ➡️ Delar av colon och rectum, vesica urinaria, genitalia.
- Kranialnerver (III-VII-IX-X och relaterade Nervknutar/ganglier (ciliaris-, pterygopalatin-, submandibular- och öronganglierna)
- Enteriska nervsystemet (ENS)
Motoriska nerver är i sin tur är en del av den motoriska enheten. Neuromuskulära sjukdomar (NMS/NMD) drabbar någon del av den motoriska enheten:
- Framhornsceller i ryggmärgen ➡️ Myelopati och Amyotrofisk lateral skleros (ALS)
- Perifera nerver
- Övergången mellan nerv och muskel (NMJ) ➡️ myastenia gravis (MG) /(muskukär utröttbarhet)
- Muskulaturen ➡️ Myopati
Perifera neuropati kan sorteras på grund av skadenivå, typ av skada, del av nerv som är skadat, symtom/funktion, antal av skadade nerv och de olika patologiska orsaker.
Nämn 3 statusfynd som ses vid övre motorneuronskada.
1) Babinski positiv.
2) Spasticitet.
3) Hyperreflexi.
4) Klonus
Hur skiljer sig de efferenta neuronerna varandra i Somatiska nervsystemet (SNS) och Autonoma nervsystemet (ANS)?
- Ganglioner
- SNS: en enda neuron som utgår från ryggmärgen
- ANS: kopplas oftast om i ganglioner
- Neurotransmittör
- Somatiska nervsystemet (SNS) Motoriska nerver ➡️ endast ACh
- Autonoma nervsystemet (ANS)Somatiska
- Pregangliona
- Både Parasympatisk och Symptiska ➡️ ACh
- Postgangliona
- Parasympatisk ➡️ ACh
- Symptiska
- Svettkörtlar💯 ➡️ ACh
- Andra ➡️ Noradrenalin
- Pregangliona
- Enteriska nervsystemet (ENS) (alla som finns på CNS förutom noradrenalin💯)
- Hämmande
- Adrenergic a 2
- Serotonin – 5-HT 4 💯
- Purinergic P 2y
- Adenosin A
- GABA y-aminobutyric acid
- Histamin H 3
- VIP vasoaktiv tarmpeptid
- Somatostatin
- Stimulerande
- Adrenerg p
- Serotonin – 5-HT 3💯
- Nikotin
- Muskarin M 3
- Hämmande
Norepinefrin härrör från extrinsiska sympatiska nervceller och dess effekt är nästan alltid hämmande.
Interstitiella Cajal-celler
Interstitiella pacemakerceller i mag- och tarmkanalen som genererar “slow waves” (3/min magsäcken, 12/min duodenum, 10/min ileum, 3/min tjocktarmen).
Slow waves + med stimulerande signalering såsom parasympatiska nervsystemet ➡️ “spike potentials”/ aktionspotentialer ➡️ kontraktion av muskulaturen ➡️ peristaltiska rörelser➡️ segmentering av födan
Stödjeceller/neuroglia i PNS:
- Schwannceller – bildar myelin och fungerar som ett stöd för neuron i PNS.
- Undantag: Kranialnerv II/Optik nerv som omfattas av oligodendrocyter därför finns det Glioma av Optiknerv (Ej Schwannoma!)
Den 1a/olfactory .n och den 2a/Optik .n sägs att tillhör till CNS därför den senare sagt blir påverkade t.ex vi Multipel skleros – MS.
- Undantag: Kranialnerv II/Optik nerv som omfattas av oligodendrocyter därför finns det Glioma av Optiknerv (Ej Schwannoma!)
- Satellitceller – stödjecell som finns i ganglion.
SAME
Sensorisk afferenta och Motor efferenta
Minnesteknik
Pares ➡️ Svaghet
Plegi➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall.
Paralys ➡️ Totalt bortfall av viljemässig förmåga.
Det går lika bra att endast använda begreppet pares.
Parapares ➡️ Svaghet i ben
Paraplegia ➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall totalt bortfall
Hemipares ➡️ halvsidig förlamning i ben
Tetrapares /kvadripares ➡️ halvsidig förlamning i ben och arm
PNS nerver:
– Buntar av nervceller med schwannceller och bindvävsskida omkring.
– Epineurium, Perineurium, Endoneurium.
– En nerv kan innehålla både afferenta och efferenta neuron.
Perifera neuropati sjukdomar kan sorteras beroende av skadenivå till:
- Nervrot i ryggraden ➡️ Radikulopati/rizopati såsom vid diskbråck
- Ganglier ➡️ sensorisk neuronopati (gangliopati) 💯 ingen motorisk symtom. oftast av en virusinfektion t.ex Variocella zoster
- Plexi ➡️ Plexopati där en lem (ben eller arm) blir påverkad såsom Brakialplexusneuropatier efter strålbehandling eller Obstetrisk brachialplexusskada (OBP) t.ex. Erbs pares eller Klumpkes pares
- Nerv➡️Neuronapati
Radikulopati/Rizopati
Nervrot kan klämmas av diskbråck ( vänligast hos 30-50 åriga), kotkompression, tumör, araknoidit (ovanligt), abscess eler annan orsak.
Diskbråck är en skada på en av mellankotskivorna (disci intervertebrales; diskarna) som finns mellan varje par ryggkotor (vertebrae) i ryggraden (columna vertebralis).
Symtom kan vara enbart motoriska vid framrotskada, enbart sensoriska vid bakrotskada eller sensorisk + motoriska om båda kläms. Se nedan.
Hur skiljer sig nervrot/rizopati och perifer nerv skador?
- en perifer nerv kan vara grenar från flertalet nervrötter följer inte enskilda myotom och dermatom!
Utredning
- Laségues test – positiv
- Neurologi- och Ryggstatus : sensorisk, motorisk och reflexer
När ska patienten remitteras för bildundersökning? Vilken då?
Om inte förbättrad efter 6 veckor MR (diagnosen diskbråck ställs med MR)
- Expektans – Smärtorna kan försvinna inom 1-2 månader då dorsolaterala diskbråck har stark tendens till spontanremission. De kan också bli långvariga med utveckling av känselnedsättning, svaghet och reflexbortfall
- Bristande remission eller recidiv → operation
Förstahand behandling: Expektans: information och råd om snabbt mobilisering + paracetamol och NSAID (smärtlindring) + Sjukgymnastik +/- TENS, akutpunktur
Opiatanalgetika såsom morfin (Dolcontin®) är starka men ges bara för kortvarigt vid svår smärta annars kommer att leda till beroende. Då ska opioider undvikas!
Kirurgi (för optimalt resultat inom 6 månader)
Indikationer för kirurgisk behandling :
Skyndsam utredning + kirurgi
Blåspares
Cauda equina-syndrom
Ryggmärgspåverkan
Expansiv process ,bristande remission eller recidiv, utebliven förbättring efter ett par månader
Prognos
Dorsolaterala diskbråck kan ses att smärtorna spontant kan försvinna inom 1-2 månader.
| GBS | MS | ALS | MG | |
| Symmetrisitet | Symmetrisk | Asymmetrisk | Asymmetrisk ➡️Symmetrisk | Asymmetrisk |
| Babinski | ❌ | ✔️ | Oftast ❌ | ❌ |
| Reflexer | ⬇️Hypo | ⬆️Hyper | ⬆️Hyper | Normalt |
| Tonus | Slapp | Spastisk | Spastisk | Muskelsvaghet |
| Sfinktertonus | Initialt ok ➡️ ⬇️ | ⬇️ | ❌ | ❌ |
| Visus/syn(Optic Neuritis/Synnervsinflammation) | ❌ | ✔️ | ❌ | ❌ |
| Ögonmotor | ❌ | Intranukleär oftalmoplegi (bilateral INO) Pupil | ❌ | Ptosis Skelning-Strabismus (ej Pupil) |
| LP/likvorfynd | ⬆️albuminkvot | IgG-stegringOligoklonala band | Neurofilament | – |
| Fasciculation | ❌ | ❌ | ✔️ | ❌ |
| Motrisk/Muskelsvaghet | Andning svarigheterSensorisk > Motorisk | Muskelsvaghet | Pareser Atrofier | Muskelsvaghet |
| Ataxi | ✔️Sensorisk (Dorsal column) | ✔️ Cerebellärt | ❌ | ❌ |
| Cerebellärt | ❌ | ✔️ | ❌ | ❌ |
| Sensorisk | ✔️ | ✔️ | ❌ | Normalt |
| Autonom | ✔️ | ✔️ | ❌ | ❌ |
| Bulbär symtomSväljsvarigheter Nasatl talTung fasciculation | ❌ | ❌ | ✔️ | ✔️ |
| Debut | 1-2 dagar Max 2 veckor | 1 Skov/år | Månader Progernade | SmyggandelångaremissionerSedan snabbt |
| Lokalisation | SensoriskMotorisk (Nedre motorneuron) Axon skada Demyelinating i PNS Immunologisk | CNSMotorisk (Övre motorneuron) Demyelinating i CNS Immunologisk | Endast mototriskÖvre+ Nedre motorneuron | Antikroppar mot AChR (nikotinerga) |
| Start anatomisk | Distalt Från nedre extremitet sprider uppåt | Varierande Ögat Autonom Sensorisk | Proximalt från övre extremitet (Skuldergörde) Ibland distal atrofisk hander | Ögonmuskler |
| Förbättrande faktor | Graviditet | |||
| FörssämrandeUtlösande faktorer | Campylobacter jejuni | Inflammation ⬆️Temp Vaccination Stress | Virus Immunologisk Genetisk Intoxication | Menstruation Graviditet P-piller |
| Speciella fynd | Lhermitte-syndrom Bilateral trigeminal neuralgia | Graviditet P-piller Infektion Operation Infektion |
Hur skiljer sig de efferenta neuronerna varandra i Somatiska nervsystemet (SNS) och Autonoma nervsystemet (ANS)?
- Ganglioner
- SNS: en enda neuron som utgår från ryggmärgen
- ANS: kopplas oftast om i ganglioner
- Neurotransmittör
- Somatiska nervsystemet (SNS) Motoriska nerver ➡️ endast ACh
- Autonoma nervsystemet (ANS)Somatiska
- Pregangliona
- Både Parasympatisk och Symptiska ➡️ ACh
- Postgangliona
- Parasympatisk ➡️ ACh
- Symptiska
- Svettkörtlar💯 ➡️ ACh
- Andra ➡️ Noradrenalin
- Pregangliona
- Enteriska nervsystemet (ENS) (alla som finns på CNS förutom noradrenalin💯)
- Hämmande
- Adrenergic a 2
- Serotonin – 5-HT 4 💯
- Purinergic P 2y
- Adenosin A
- GABA y-aminobutyric acid
- Histamin H 3
- VIP vasoaktiv tarmpeptid
- Somatostatin
- Stimulerande
- Adrenerg p
- Serotonin – 5-HT 3💯
- Nikotin
- Muskarin M 3
- Hämmande
Norepinefrin härrör från extrinsiska sympatiska nervceller och dess effekt är nästan alltid hämmande.
Interstitiella Cajal-celler
Interstitiella pacemakerceller i mag- och tarmkanalen som genererar “slow waves” (3/min magsäcken, 12/min duodenum, 10/min ileum, 3/min tjocktarmen).
Slow waves + med stimulerande signalering såsom parasympatiska nervsystemet ➡️ “spike potentials”/ aktionspotentialer ➡️ kontraktion av muskulaturen ➡️ peristaltiska rörelser➡️ segmentering av födan
Stödjeceller/neuroglia i PNS:
- Schwannceller – bildar myelin och fungerar som ett stöd för neuron i PNS.
- Undantag: Kranialnerv II/Optik nerv som omfattas av oligodendrocyter därför finns det Glioma av Optiknerv (Ej Schwannoma!)
Den 1a/olfactory .n och den 2a/Optik .n sägs att tillhör till CNS därför den senare sagt blir påverkade t.ex vi Multipel skleros – MS.
- Undantag: Kranialnerv II/Optik nerv som omfattas av oligodendrocyter därför finns det Glioma av Optiknerv (Ej Schwannoma!)
- Satellitceller – stödjecell som finns i ganglion.
SAME
Sensorisk afferenta och Motor efferenta
Minnesteknik
Pares ➡️ Svaghet
Plegi➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall.
Paralys ➡️ Totalt bortfall av viljemässig förmåga.
Det går lika bra att endast använda begreppet pares.
Parapares ➡️ Svaghet i ben
Paraplegia ➡️ Motorisk +/- Sensorisk + totalt bortfall totalt bortfall
Hemipares ➡️ halvsidig förlamning i ben
Tetrapares /kvadripares ➡️ halvsidig förlamning i ben och arm
PNS nerver:
– Buntar av nervceller med schwannceller och bindvävsskida omkring.
– Epineurium, Perineurium, Endoneurium.
– En nerv kan innehålla både afferenta och efferenta neuron.
Perifera neuropati sjukdomar kan sorteras beroende av skadenivå till:
- Nervrot i ryggraden ➡️ Radikulopati/rizopati såsom vid diskbråck
- Ganglier ➡️ sensorisk neuronopati (gangliopati) 💯 ingen motorisk symtom. oftast av en virusinfektion t.ex Variocella zoster
- Plexi ➡️ Plexopati där en lem (ben eller arm) blir påverkad såsom Brakialplexusneuropatier efter strålbehandling eller Obstetrisk brachialplexusskada (OBP) t.ex. Erbs pares eller Klumpkes pares
- Nerv➡️Neuronapati
Radikulopati/Rizopati
Nervrot kan klämmas av diskbråck ( vänligast hos 30-50 åriga), kotkompression, tumör, araknoidit (ovanligt), abscess eler annan orsak.
Diskbråck är en skada på en av mellankotskivorna (disci intervertebrales; diskarna) som finns mellan varje par ryggkotor (vertebrae) i ryggraden (columna vertebralis).
Symtom kan vara enbart motoriska vid framrotskada, enbart sensoriska vid bakrotskada eller sensorisk + motoriska om båda kläms. Se nedan.
Hur skiljer sig nervrot/rizopati och perifer nerv skador?
- en perifer nerv kan vara grenar från flertalet nervrötter följer inte enskilda myotom och dermatom!
Utredning
- Laségues test – positiv
- Neurologi- och Ryggstatus : sensorisk, motorisk och reflexer
När ska patienten remitteras för bildundersökning? Vilken då?
Om inte förbättrad efter 6 veckor MR (diagnosen diskbråck ställs med MR)
- Expektans – Smärtorna kan försvinna inom 1-2 månader då dorsolaterala diskbråck har stark tendens till spontanremission. De kan också bli långvariga med utveckling av känselnedsättning, svaghet och reflexbortfall
- Bristande remission eller recidiv → operation
Förstahand behandling: Expektans: information och råd om snabbt mobilisering + paracetamol och NSAID (smärtlindring) + Sjukgymnastik +/- TENS, akutpunktur
Opiatanalgetika såsom morfin (Dolcontin®) är starka men ges bara för kortvarigt vid svår smärta annars kommer att leda till beroende. Då ska opioider undvikas!
Kirurgi (för optimalt resultat inom 6 månader)
Indikationer för kirurgisk behandling :
Skyndsam utredning + kirurgi
Blåspares
Cauda equina-syndrom
Ryggmärgspåverkan
Expansiv process ,bristande remission eller recidiv, utebliven förbättring efter ett par månader
Prognos
Dorsolaterala diskbråck har stark tendens till spontanremission smärtorna kan försvinna inom 1-2 månader.
Autonom dysreflexi ( AD ), även tidigare känd som massreflex , är en potentiell medicinsk nödsituation som klassiskt kännetecknas av okontrollerad hypertoni och bradykardi , även om det är känt att takykardi ofta förekommer. T6
- L2 – Höftböjare (iliopsoas)
- L3 – Knäförlängare (quadriceps)
- L4 – Ankel dorsiflexorer (tibialis anterior)
- L5 – Stor tå dorsiflexion (extensor hallucis longus)
- S1 – Ankelflanterflexorer (gastrocnemius / soleus)
Cauda equina-syndrom vs. Cuada medularis
SPINE tallar för CES
Saddle Anaesthesia:
Anestesi i perianal/ridbyxeformat
Pain:
Svåra smärtor/parestesi i ridbyxeformat (i perineum) eler benet (bilateral ischias) (Sensitiv tecken)
Incontinence:
Minskad sfinktertonus/avföringsinkontinens
Bortfall av blåssensibilitet, urininkontinens/urinretention
Neurologic:
Bortfall av Patellar (knä ryck) + Akilles reflexer
Bilateralt asymmetriskt positivt Lasegues test/Straight leg raise (SLR)(båda nervtensionstester)
Minskad dorsiflexion kraft i stortå
Emergency: Misstanke om CES ➡️ Kirurgi (ingår KAD + MR)
3S Sätts ner i CES
Smärtor/sensibilitetsnedsättning (ridbyxeanestesi)
Sfinktertonusnedsättning
Stortå – plantarflexionskraft nedsättning
Om blåspares föreligger – akut MR, även på natten!
| Conus Medullaris | Cauda equina synd (CES) | |
| Skadenivå | L1-L2Sakralsegmentet Conus EpiconusRötter | L2-SacrumLumbosakrala nervrötterna |
| LMN vs. ÖMN | ÖMN | LMN |
| Babinski | + | – |
| Anus sphinkter | NL/hypertonus | hypotonus |
| Bulbocavernosus reflex S2-S4 spinal reflex arcs prognostisk | NL/- | – |
| Orsaker | Svår trauma i korsryggen orsakad av bilolyckor, skottskador, fall ellerhårda slag | en centraldiskbråck. |
| Debut | Plötsligt och påverkar båda sidor av kroppen. Symmetrisk | Gradvis och påverkar kroppens ena sidaAsymmetrisk |
| Sensory/Domningar | Mer lokaliserad till området runt anus. | Mer lokaliserad till ”sadeln” -området (runtskinkor och inre lår). Det kan också vara domningar i de offentliga områdena. |
| Incontinence | Tidigt – Urininkontinens och retentionbortfall av blåssensibilitetFekalinkontinens | Senare – Urininkontinens och retentionbortfall av blåssensibilitet |
| Smärtnivå | Mild till måttlig | Svår |
| Impotens / sexuell dysfunktion | Vanlig | Mindre frekvent. |
| Motorisk | Normal – mild / måttlig svaghet. | Svaghet vid slapp förlamning.Ofta bilateralt positivt Lasegues test stortå flexionskraft nedsättning |
| Reflexer påverkade | Akilles (fotled)/ kan vara hyper | Patellar (knä ryck) + Akilles reflexer hypo |
| Behandling | Det finns ingen enda behandling.KirurgiStrålbehnadling Antibiotika Sjukgymnastik | Akut operation med dekompression |
BCR bortafall antyder på LMN.
Sensibilitetsnedsättning baktill, på
underbenets sida samt på laterala foten inkl
laterala malleolen, lilltån och hälen
Claudicatio ddx
| Claudicatio intermittens | Pseudoclaudicatio (neurogen claudicatio) | Venous | Artrit | Kompartment synd | |
| Huvudsymtom | Lokal värk eller krampkänsla | ||||
| Lokation | Bäcken, lår, vader, föter | Bäcken, lår, vader, föter, även armarL3-L4 L4-L5 | Lår och vader | Höft / Knä | Vader |
| Ansrängning | ⬆️Reporoducibelt efter visa avstånd | ⬇️/⬆️Kan cykla men knappast gå! | Efter promererande | ⬇️/⬆️Vilovärk efter ansträngning | Efter Ansrängning |
| Vila | ⬇️ | ⬇️/⬆️Ont i liggande | ⬇️/⬆️ | ⬇️/⬆️ | ⬇️/⬆️ |
| Stående | ⬇️ | ⬆️ | ⬆️ | ⬆️ | ⬆️ |
| Förbätrande | vila | Lindras vid ryggflexion /sitting | Höjning av ben | Undvika viktbärande | Höjning av ben |
| Övrigt | Ateroskleros⬇️ABI | Tidigare ryggbesvär50 < årKvinnor < Män Spinal stenos | DVT | ledsvullnad, värmeökning runt led och felställningar | Athletes |
| Diagnos | ABI Angiografi | MR efter 6 veckor | Ultraljud Venogragrafi | Artrosyntes Röntgen | Smärta vid passiv aktivitet |
| Behandling | Expektans Kirurgi | Expektans Kirurgi | Expectans Strumpor | Sjukgymnastik Läkemdel | Kirurgi |
Nervrot C6
Vanligaste cervikala rotsyndromet.
Diskbråck C5/C6
Myotom
Biceps
Brachioradialis
Reflex
Biceps
Brachioradialis
Dermatom
Överarmens lateralsida (radialt)
Underarmens radialsida
Tummen
Nervrot C7
Diskbråck C6/C7
Myotom
Triceps
Reflex
Triceps
Dermatom
Underarmens utsida
Dig II-IV
Nervrot C8
Diskbråck C7/Th1
Myotom
Abduktor digiti minimi
Dermatom
Underarmens och handens ulnara del
Nervrot L4
Lasègue ofta inte positiv eftersom n. femoralis går ventralt.
Diskbråck L3/L4
Myotom
Quadriceps (knäextension)
Reflex
Patellar
Dermatom
Lårets framsida, underbenets fram- och insida
Nervrot L5
Diskbråck L4/L5
Myotom
Extensor hallucis longus (stortåextension) – Kan inte gå på häl. (HeaL5)
Dermatom
Utsida lår, utsida – framsida underben, fotryggen
Nervrot S1
Diskbråck L5/S1
Myotom
Soleus/Gastrocnemius (plantarflexion av fot) – Kan inte gå på tå! (ToeS1)
Reflex
Patellar Akilles
Dermatom
baksida lår/underben, lat. fotranden
- Uteslut cauda equina-syndrom då detta kräver akut handläggning:
- Ridbyxeanestesi?
- Per rectum – Påverkad sfinktertonus?
- Påverkad tarm- och/eller blåsfunktion?
Polyradiculoneuropatier:
Påverkar nervrötter och perifiera nerver, vilket leder till diffusa symptom i proximala och distala delar i kroppen.
Leder till risk för tetrapares eller parapares, smärta, parestesier, känselnedsättning, reflexbortfall, motorisk nedsättning.
Plexusskada
- Neurapraxia➡️ ödem ➡️ mildaste skadan
- Axonotmesis ➡️ av störda nervfibrer + intakt myelinhölje ➡️ allvarligare
- Neurotmesis ➡️ Måttligt axonskada när endoneurium, perineurium, och epineurium är intakta.
- Fullständig nervstörning eller rotavulsion ➡️ allvarligaste
BRACHIALPLEXAT förkortad rams
LMM PAR MUM
Laterala fascikeln
Medianus .n
Musculocutaneus .n
Posteriora fascikeln
Axillaris .n
Radialis .n
Mediala fascikeln
Ulnaris .n
Medianus .n
- Erb-Duchenne förlamning ➡️ C 5 – 6 ➡️ Spädbarnet kan inte
- Bortföras armen vid axeln
- Rotera externt armen
- Supinera underarmen
- Den vanliga bilden är en av smärtfri adduktion, armens inre rotation och underarmspronation.
- Moro-reflex är frånvarande på den involverade sidan och handtag är intakt.
- Mellangärdesnerven (Phrenic nerve) ➡️ (C3, C4 och C5) kan leda till diafragmatisk förlamning och andningsbesvär.
- Höjning av diafragma orsakat av nervskada måste skiljer sig från den fokala eventrationen orsakad av medfödda svaghet eller frånvaro av diafragma- /mellangärde.
- Klumpke (sällsynt) C7-8-Th1
- Funktion i axel och armbåge oftast u.a./NL.
- Drabbar
- handflexorer
- långa fingerflexorer
- handens intrinsicmuskler
- sensibiliteten – ger ofta sensibilitetsnedsättning
- Saknar
- Gripreflex
- Påverkar
- handens och fingrarnas muskler, sensibilitet, en förlamad hand
- om de sympatiska nerverna är skadade, en ipsilateral Horner syndrom (ptos, mios).
- Fullständig förlamning av arm och hand är noteras med den allvarligaste formen av skador på C5, C6, C7, C8, och T1.
- Behandling av brachial plexusskada är stödjande och inkluderar positionering för att undvika kontraktioner.
- Barn som ådragit sig plexusskada i samband med förlossning bör, enligt E Beckung m.fl. undersökas och få behandling av fysioterapeut redan på BB. Det är alltid läkaren som ställer diagnosen och kopplar in fysioterapeut. Den fysioterapeutiska behandlingen påbörjas vid första kontakten och fortsätter efter barnets behov.
Förslagsvis bör barnet initialt träffa fysioterapeut varannan vecka och därefter en gång/månad till sex månaders ålder.
Aktiv och passiv en rad rörelser kan också vara fördelaktigt.
Om underskottet kvarstår, nervtransplantation kan vara fördelaktigt.
Motorisk nivådiagnostik
Övre motorneuronskada
Spastisk pares
Stegrade reflexer / klonus
Bevarad muskelvolym /inga Muskelatrofier
Babinskis tecken
Apraxi / Nedsatt hastighet / precision
Klonus
Primitiva reflexer
Samtidig känselnedsättning ibland
Exempel
MS
Tumor cerebri
Spinal muskelatrofi
Stroke
Nedre motorneuronskada
Slapp pares
Svaga / utsläckta reflexer
Muskelatrofi
Fascikulationer
Bevarad hastighet / precision
Samtidig känselnedsättning ofta
Exempel
Plexusskada
Polyneuropati
Mix Övre + Nedre motorneuronskada
ALS
Myogen skada
Slapp pares
Svaga / utsläckta reflexer
Muskelatrofi
Fascikulationer
Bevarad hastighet / precision
Neuropatier
Mononeurotit multiplex:
Påverkar flera enskilda nerver på olika nivåer.
te.x. vaskulit.
Polyneuropatier:
- Påverkar multipla nerver.
- Ofta symmetrisk.
- I de flesta börjar skadan distalt och går proximalt.
- Varierande grad motorisk, sensorisk eller autonom dysfuntkion.
Vilka typer av nervfibrer finns det?
Det finns fyra underavdelningar i nervfibrer i grupp A: alfa (ɑ), beta (ß), gamma (ɣ) och delta (δ). Dessa underavdelningar har olika mängder av myelinisering och axontjocklek och sänder därför signaler med olika hastigheter . Axoner med större diameter och mer myelinisolering leder till snabbare signalutbredning.
Nerver i grupp A finns i både motoriska och sensoriska vägar.
| Typ | Erlanger-Gasserklassificering | Diameter | myelin | Ledningshastighet | Tillhörande muskelfibrer |
| α | Aa | 13–20 μm | Ja | 80–120 m / s | Extrafusionsmuskelfibrer |
| γ | Aγ | 5–8 μm | Ja | 4–24 m / s | Intrafusal muskelfibrermuskelspolarna |
Olika sensoriska receptorer innerveras av olika typer av nervfibrer. Proprioceptorer innerveras av typ Ia, Ib och II sensoriska fibrer, mekanoreceptorer av typ II och III sensoriska fibrer, och nociceptorer och termoreceptorer av typ III och IV sensoriska fibrer.
| Typ | Erlanger-Gasserklassificering | Diameter | myelin | Ledningshastighet | Tillhörande sensoriska receptorer | Sensorisk |
| ia | Aα | 13–20 μm | Ja | 80–120 m / s Snabbast | Ansvarig för propriosception | muskelspindeländarna |
| ib | Aα | 13–20 μm | Ja | 80–120 m / s | Golgi senorgel | Golgi-senen |
| II | Aβ | 6–12 mikrometer | Ja | 33–75 m / sSnabbast | Sekundära receptorer i muskelspindelAlla kutana mekanoreceptorerVissa nociceptorer [5] | icke-noxisk informationberöring, vibration, tryck, och rörelse av extremiteter |
| III | Aδ | 1–5 um | Tunn | 3–30 m / sSnabbare | Fria nervändar av beröring och tryckNociceptorer i neospinotalamiska kanalerKalla termoreceptorer | akut smärta (skarp, omedelbar och relativt kortvarig) temperaturinducerad, mekanisk och kemiskUttagningsreflex – initierar reflexbågen för att aktivera uttagssvar |
| IV | C | 0,2–1,5 um | Nej | 0,5–2,0 m / sLångsammare | Nociceptorer av paleospinothalamic tractVarmreceptorer | smärta, värme och muskelreceptorer |
Deras cellkroppar är belägna i dorsalrot ganglia och axoner skickas till periferin för att innerverka målorgan och skickas också genom ryggrotarna till ryggmärgen.
A-fibrer är myelinserade. EMG och NHB mäter dessa:
Aα
Stora myelinerade
Går till muskler
Snabbaste (80-120 ms/s)
Aβ
Stora myelinerade
Sensoriska nervfibrer aktiveras av lågintensiv stimuli och förmedlar normalt icke-noxisk information (beröring, vibration, tryck, och rörelse av extremiteter)
Hög ledningshastighet (30–70m/s)
Nervledningen är snabbare i armarna än i benet
Aγ går till muskelspolarna
Aδ är smärt och köldfibrer
Tunt myeliniserade a-delta fibrer står för skarp smärta, kyla.
B-fibrer är preganglionära autonoma fibrer.
C-fibrer
finns i ANS och står även för smärta, värme och muskelreceptorer.
Dessa är svårare att diagnosticera men man kan använda kvantitativ sensorisk undersökning eller termotest eller hud biopsy.
Omyeliniserade c fibrer – värme, klåda, molande smärta.
Vad är Kvantitativ sensorisk undersökning?
Används för att påvisa en defekt i C-fibrer. En platta växlar från varmt till kallt och patienten får genom en knapptryckning markera när denne känner en temperaturförändring. Vi kan ej se var en eventuell skada finns.
Vad är EMG?
Elektromyografi, som är används för diagnostik av skador eller sjukdom i PNS eller muskel. Vi kan se muskelfunktion eller nervfunktion och grunden för detta är motorenheten. Man kan ha ytelektroder eller nålelektroder som vi sticker in i muskeln.
Man kollar efter spontanaktivietet och aktivitet vid lätt kontraktion och maximal kontraktion.
Motor unitpotentialen (MUP) som uppkommer vid aktivering av motoriska enheter ser olika ut om det är nerv eller muskelskada.
EMG påvisar endast axonala skador och inte myelinskada (inte hästighet!).
Vad kan vi se på EMG vid olika typer av patologier?
En komplett nervarvskärning (neuropati) kan leda till spontan denerverationsaktivitet på EMG och stora MUP vid lätt kontraktion.
Stora MUP uppkommer för att kvarvarande nervceller växer ut och börjar innervera fler muskelceller.
En muskelsjukdom (myopati) ger små MUP vid lätt kontraktion.
Små MUP uppkommer då muskelceller går under och den motoriska enheten blir mindre.
Vid maximal aktivitet ska ett muller uppstå. Vid neurogen skada får man ett glest mönster pga färre neuroner. Vid myogen skada får man ett tätt interferensmönster.
Vad innebär nervhastighetsbestämning (NHB)?
Mäter hur snabbt en perifier nerv leder ström. Detta återspeglar ffa demyeliniseringen, men hastigheten minskar även om axondiameten minskar.
-NHB kan diffa mot myopati. Vid axonopati är ledningshastigheten oftast sänkt, pga att axonopati ofta drabbar de snabbaste fibrerna och orsakar sekundär demyelinisering. Myelinopati orsakar sänkt ledningshastighet och ibland konduktionsblockering. Säger inget om svårighetsgrad.
-EMG ger upplysningar om utbredning och grad av bortfall av motoriska enheter, denervation och regeneration.
-Bedömning av fintrådsfunktioner kan göras genom värme/kyla test och test av autonom funktion.
Indikation är skada eller sjukdom i perifier nerv. Kan användas för tex polyneuropati, gullain barre, lokal nervkompression (karpaltunnel, ulnarisinklämning, perineusnerv)
NHB är ej 100% sensitivt för kompression.
Vilka typer av NHB finns det?
Motorisk neurografi:
Man skickar elektriska stötar på en nerv (tex medianus) och mäter latensen på ett muskelsvar. Man flyttar den elektriska stöten upp på nerven och jämför latensen och använder avståndet för att få ut en hastighet.
Sensorisk neurografi:
Man stimulerar på ett ställe i huden och mäter latenssvaret i nerven.
Vi använder latensen och avståndet för att få ut en hastighet.
Vid karpaltunnelsyndrom jämför man medianusnerven (som påverkas av karpaltunnel) och ulnarisnerven (som inte ska påverkas)
Vad är definitionen av smärta?
Smärta är en obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller som beskrivs i termer av sådan skada.
Hyperalgesi:
Stimuli som normalt är smärtsamma upplevs som mer smärtsamma än normalt.
Allodyni:
Icke-smärtsamma stimuli (beröring, kyla) upplevs som smärta.
Nociceptiv smärta:
Smärta som uppkommer efter aktivering av nociceptorer.
Kan ofta behandlas rätt väl med paracetamol eller opioider.
En nociceptor är en specialiserad nervcell vars uppgift är att “upptäcka smärta“. Nociceptorer är vardagligt kallade smärtreceptorer, och skyddar kroppen från sin omgivning genom att reagera på stimuli av potentiellt skadlig natur.
Nociceptorer visade som fria nervändar typ A
Neuropatisk smärta:
Smärta initierad eller orsakad av en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet. Kan vara perifer eller centralt orsakad.
Mycket svårbehandlat.
Vad innebär exteroception?
Det sinne vi använder för att känna omgivningen. Ffa beröring och proprioception. Går via dorsala banan och mediala lemnisken
Vad innebär interoception? pathway?
Det sinne som känner av hur kroppen mår. Tex smärta, temperatur och klåda.
Svårighetsgrader och typer av skador på en perifer nerv:
Neurapraxia (klass I)
- Det är ett tillfälligt avbrott i ledningen utan förlust av axonal kontinuitet.
- Vid neurapraxi finns det ett fysiologiskt block av nervledning i de drabbade axonerna.
- Det är den mildaste typen av perifer nervskada.
- Det finns sensoriska-motoriska problem distalt till skadestedet.
- Den endoneurium , perineurium och epineurium är intakta.
- Det finns ingen wallerian degeneration.
- Ledning är intakt i det distala segmentet och det proximala segmentet, men ingen ledning sker över skadningsområdet.
- Återhämtningen av nervledningsunderskottet är fullt och kräver dagar till veckor.
- EMG visar brist på fibrillationspotential (FP) och positiva vassa vågor.
Axonotmesis (klass II)
Det innebär förlust av axonens relativa kontinuitet och dess täckning av myelin, men bevaring av nervvävnadens bindväv (den inneslutande vävnaden, epineurium och perineurium bevaras).
Andra egenskaper:
- Wallerisk degeneration inträffar distalt till skadestedet.
- Det finns sensoriska och motoriska brister distalt till skadningsområdet.
- Det finns ingen nervledning distalt till skadningsområdet (3 till 4 dagar efter skada).
- EMG visar fibrillationspotential (FP) och positiva skarpa vågor (2 till 3 veckor efter skada).
- Axonal regenerering sker och återhämtning är möjlig utan kirurgisk behandling.
- Ibland krävs kirurgisk ingripande på grund av ärrvävnadsbildning .
Neurotmesis (klass III)
Det är en total avbrott eller störning av hela nervfibern.
En perifer nervfiber innehåller en axon (eller lång dendrit), myelinhölje (om det finns), deras schwann-celler och endoneurium.
Neurotmesis kan vara partiell eller fullständig.
- Wallerisk degeneration inträffar distalt till skadestedet.
- Det finns bindvävsskada som kan vara partiell eller fullständig.
- Sensorisk-motoriska problem och autonom funktionsfel är allvarliga.
- Det finns ingen nervledning distalt till skadestedet (3 till 4 dagar efter lesionen).
- EMG- och NCV-resultat är lika axonotmesis.
- På grund av brist på nerv är kirurgiskt ingrepp nödvändigt.
Tillväxthastighet av nerv vid regeneration: 1-2mm/dygn
Orsaker till perifer nervskada
- Akut trauma
- Tryckskada
- Trubbigt våld, kontusion
- Skärande våld, laceration
- Icke-traumatisk nervkompression:
- Rotkopression, akut eller kronisk:
- Diskbråck (nucleus pulposus buktar ut)
- Kompression av perifier nerv
- Tumör
- Hematom
- Entrapmentneuropati
- Karpaltunnelsyndrom
- Meralgia paresthetica
- Ischemisk nervskada
- Trauma
- Diabetes med ocklusion i vasa nervosum
- Köld- och värmeskada
- Joniserande strålning/ strålbehadnling
- Toxin/Läkemedel
- Idiopatisk
- kanske immunologisk nervinflammation
- Rotkopression, akut eller kronisk:
Symptomatologi vid perifer nervskada
Motoriskt bortfall
uppvisar den nedre motorneuronskadans karakteristika, dvs slapp pares, reflexbortfall och neurogen muskelatrofi (detta endast vid axondegeneration och inte demyelinisering)
Sensoriskt bortfall
perifiera nervens försörjningsområde
rotskada dermatomets försörjningsområde.
Känselnedsättningen blir aldrig knivskarp pga nervöverlappning.
Retningssymptom uppkommer främst vid nervkompression och utgörs ofta av parestesier och ibland smärta. Smärta är mycket vanligt vid rotkompression men varierande vid perifier kompression.
Autonomiskt bortfall
Upphävt svettfunktion och minskad vasodilation kan förekomma.
Undersökning
Sensorisk
Senreflex/Tendonreflex
- Arm:
- Biceps reflex C5/C6 -Motornerv: Nervus musculocutaneus -Muskel: Biceps
- Brachioradialis reflex C6 -Motornerv: Nervus radialis -Muskel: brachioradialis
- Triceps reflex C7/C8 – Motornerv: Nervus radialis – Muskel:
- Leg:
- Patellar reflex – Westphal’s sign – L2-L4 -Motornerv: Femoral nerve – Muskel:Quadriceps
- Ankle jerk reflex S1/S2 -Motornerv: Nervus tibialis (en gren av n. sciaticus) – Muskel: Gastrocnemius
- Plantar/Babinski reflex L5-S2
- Sensorisknerv:
- Nervus tibialis (en gren av n. Sciaticus – L5,S1) -Nociception S1
- Motornerv: n. sciaticus
- Neg (-): tå plantar flexion eller spridning ➡️ Nervus tibialis (en gren av n. sciaticus) – Muskel: flexor hallucis longus and tibialis posterior muscles
- Pos (+): tå dorsal flexion eller extension ➡️Djup peroneal nerv: – Muskel:extensor hallucis longus, extensor digitorum longus
Axillär nervskada
- Nerverötter: C5-C6
- Vanliga orsaker:
- Främre axelluxation
- Fraktur av kirurgisk hals på humerus
- Iatrogen (skuldra återuppbyggnad förfaranden, rotatorkuffen kirurgi , osteosyntes av humeral frakturer)
- Komprimering på grund av massa i axilla (t.ex. nodular fasciitis, schwannoma)
- Symtom
- Motorisk
- Förlamning av deltamuskeln ➡️ nedsatt arm bortförande/abduktion
- Förlamning av teres minor muskel ➡️ nedsatt utåtrotation av armen
- Muscle atrofi: deltamuskeln
- Sensorisk
- Lateral axel (nedre hälften avdeltoidområdet)
- Motorisk
Muskulokutan nervskada
Nerverötter C5-C7
Vanliga orsaker
Trauma
Övre brachial trunk komprimering (t.ex. Erb pares)
Motorisk
Förlamning av brachialis och coracobrachialis muskler ➡️ nedsatt armbåge + axel flexion
Förlamning av biceps brachii ➡️ nedsatt underarm supination
Sensorisk
Lateral underarm , frånarmbågentill tummen
Median nervskada
Nerverötter C5-T1
Vanliga orsaker
Proximal:
suprakondylär fraktur av humerus
Distala:
karpaltunneln kompression (Phalens, Tinells = handryggar och handflator mot varandra)
handled laceration ( självmordsförsök)
Symtom
Motorisk
Proximal skada:
hand välsignelse ( ulnar avvikelse på handled böjning)
Distal skada:
median klo
Båda skadorna:
apehand
Oförmåga att göra OK-tecken ( anterior interosseous nerv syndrom)
Muscle atrofi: thenar muskler
Sensorisk
Palmar aspekt av tummen, pekfingret och långfingret, lateral fingerring
Radiell nervskada
Nerverötter C5-T1
Vanliga orsaker
Axilla: användning av kryckor , lördag natt pares
Mid-arm: midshaft fraktur av humerus
Handled:
radiellt fraktur
bär tätt armband eller handbojor
Symtom
Motorisk
Axillär skada: försämrad underarmsförlämngning vid armbågen , handledsfallet
Midarmarmskada: handleden faller
Sensorisk
Dorsala aspekten av tummen, index, och långfingret, lateral ringfinger
Ulnar
Nerverötter C7-T1
Vanliga orsaker
Proximal: fraktur av medial epikondyle av humerus
Distalt:
ulnar tunnel syndrom/ Guyon’s canal syndrome(cykling, senknuta)
Frakturer i kroken av hamate /Hook of Hamate Bone Fracture
Symtom
Motorisk
Ulnar klo
Wartenberg skylt
- Klo handen deformitet : l ittle och ringfingret förlust av förlängning vid proximala interfalangealleden och förlust av flexion vid metakarpal falangala led
- Wartenberg tecken: tänd finger i ihållande bortföring på grund av svag tredje palmar interosseous muskel
- Froments tecken: svag adductor pollicis- muskel
Sensorisk
Palmar och ryggaspekter av sidohalvan av ringfingret, lilla fingret
Unlike small, spontaneous twitches known as fasciculations (usually caused by lower motor neuron pathology), clonus causes large motions that are usually initiated by a reflex. Studies have shown clonus beat frequency to range from three to eight Hz on average, and may last a few seconds to several minutes depending on the patient’s condition.[1] The term is from the Greek for “violent, confused motion”.
- L2 – Höftböjare (iliopsoas)
- L3 – Knäextensor (quadriceps)
- L4 – Ankel dorsiflexorer (tibialis anterior)
- L5 – Ståförlängare (extensor hallucis longus)
- S1 – Ankelflanterflexorer (gastrocnemius / soleus)
Suprascapular nervskada
Muskler
Infraspinatus och supraspinatus
Vanliga orsaker
Kompression
Inklämning av nerven i den suprascapular skåran
Paralabral ganglion cysta
Förtjockning och / eller benig ossifikation av den överliggande överlägsen tvärgående scapular ligament
Stora eller repetitiva trauma
Motorisk
Begränsad adduktion, bortföring/abduktion och utåtrotation av armen: ex. Bärring ryggsäck
Axelledsinstabilitet (på grund av förlamning av rotatorkuffmusklerna)
Thoracodorsal nervskada
Muskler
Latissimus dorsi , teres major
Vanliga orsaker
Kirurgi i den underordnade delen av axillan eller på Axillära lymfkörtlar
Symtom
Motorisk
Latissimus dorsi: begränsad axeldragning , nedsatt adduktion och inre rotation av armen
Teres major: begränsad inre rotation och adduktion av armen
Nervus thoracicus longus
Muskler
Serratus anterior
Vanliga orsaker
Axillär kirurgi (t.ex. dissektion av lymfkörtlar under mastektomi)
Sticksår
Bära en tung ryggsäck under lång tid
Symtom
Motorisk
Medial vingning av scapula , nedsatt bortföring/abduktion av armen bortom 90 °
Dorsal skapulär nervskada
Muskler
Rhomboid major , rhomboid minor , levator scapulae
Vanliga orsaker
Isolerad skada är ovanligt; åtföljer vanligtvis skador på scalene musklerna
Symtom
Motorisk
Lateral winging av skulderbladet
Phrenic nerv
Nerverötter
C3, 4, 5
Muskler
Diafragman
Symtom
Motorisk
Förhöjning av diafragma på sidan av phrenic nervskadan ➡️ ↓ lung- och hjärtfunktion
Superior gluteal nervskada
Nerverötter L4-S1
Vanliga orsaker
Iatrogen skada på grund av intramuskulära injektioner i den superomediala regionen
Symtom
instabilt bäcken med oförmåga att abducera benet
Motorisk
Förlamning av gluteus medius och minimus , tensor fascia lata ➡️ nedsatt hip bortförande/abduktion
Positiv Trendelenburgtecken: bäcken tilt mot motsatta sidan av skadan
Sensorisk
Ingen
Inferior gluteal nervskada
Nerverötter L5-S2
Vanliga orsaker
Posterior höftluxation
Symtom
oförmåga sträcka höften
Motorisk
Förlamning av gluteus maximus ➡️ nedsatt lårförlängning/extension
Svårigheter att stå från sittande ställning och klättra trappor
Bakåt krängande gait/Backward lurching gait (en onormal gång, i vilken stammen lutar bakåt häl slags mot extremiteten med den svaga höft extensor)
Framåt bäcken tilt
Sensorisk
Ingen
Femoral nervskada
Nerverötter L2-L4
Vanliga orsaker
Direkt skada (trauma)
Långvarigt tryck på nerven: psoas hematom , aorta eller iliac aneurysmer eller tumörer
Iatrogen: kirurgi i bäcken, Komplikation till åderbråckskirurgi, buk eller rygg ; femoral kateterisering
Mononeuropati vid diabetes.
Symtom
Motorisk
Förlamning av iliopsoas, pectineus , rectus femoris och Sartorius muskler ➡️ nedsatt hip böjning/flexion
Iliopsoas➡️ oförmåga att böja höften
Quadriceps ➡️ oförmåga att sträcka knäet (m). Ex expansivitet i bäckenet
såsom tumör, abscess eller hematom.
Förlamning av lårmuskeln ➡️ försämrad knä förlängning och minskad knäskålssenan/patellar reflex
Sensorisk
Främre kutan grenar: anteromedial/lårets fram- och medialsida
Saphenous nervskada (sensorisk gren) : medialt lägre ben, fotens mediala kant
Ilioinguinalis nervskada
Nerverötter sensorik L1
Vanliga orsaker
Ex bukkirurgi, förlossning
Symtom
Motorisk
Ingen
Sensorisk
smärta och domning i ljumske och
genitalia. g
Lateral femoral kutan nervskada -Rent sensorisk-( meralgia paresthetica)
Nerverötter L2-L3
Vanliga orsaker
Komprimering på nivån av inguinalbandet , orsakat av:
Ökat intra-abdominalt tryck (t.ex. graviditet , fetma , ascites)
Extern kompression (t.ex. snäva bälten, byxor eller kompressionsförband)
Lokal kompression (t.ex. tumörer, hematomer)
“Doktorsrockfickan”
Fetma, åtsittande byxor,
diabetes
Symtom
Motorisk
Ingen
Sensorisk
Smärta och parestesier/ fyrkant domning utsidan på låret
“Doktorsrockfickan”
Fetma, åtsittande byxor,
diabetesav främre låret
Kan förbättras genom att använda lösare kläder och / eller gå ner i vikt
Obturator nervskada
Vanliga orsaker
Bäckenring frakturer
Obturator hernias
Symtom
Motorisk
Förlamning av höft adduktorer
Sensorisk
Medial lår
Ischias nervskada
Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven/tibial och vadnerven.
Nerverötter L4-S3
Vanliga orsaker
Iatrogen (felaktig intragluteal injektion!)
Direkt trauma (pistol- och / eller sticksår)
Förskjutning i höften
Total höftartroplastik
Symtom
Komplett pares ger bortfall av motorik och
sensorik i underben med undantag av mediala underbenet (n
saphenus)
Motorisk
Förlamning av Hamstringsmusklerna ➡️ nedsatt knä flexion
Motorisk av skada i tibialnerv och vanliga droppfot, fot som hänger till följd av skada på den djupa grenen av vadnerven (nervus peroneus)/peroneala nervskador
Sensorisk
Underben och fot (förutom mediala delen av foten)
Tibial nervskada
Vanliga orsaker
Tibial fraktur i knävecket
Tarsaltunnelsyndrom
Symtom
– pat kan ej gå på tå. Bortfall av akillesreflexen.
Motorisk
Förlamning av fotböjare ➡️ oförmåga att gå på tårna eller på bollarna på fötterna; oförmåga att invertera foten
Sensorisk
Känselbortfall under fotsulan (Morton neurom: 3e och 4e metatarsal head)
Peroneal (or fibular) nervskada /N peroneus (L4-S2) “droppfoten”
Vanligaste nedre extremitet skada
Nerverötter L4-S2
Vanliga orsaker
Fraktur av det fibulära huvudet
Komprimering: trång gips, sitter med benen i kors , litotomiläge under operation
Symtom
Motorisk
Djup peroneal nerv: förlamningav fot- och tåförlängare (dorsiflexorer) ➡️ “droppfoten” ➡️ tuppgång ➡️ inom 3-6mån kan det komma tillbaka
Ytlig peroneal nerv: förlamning av peroneus longus och peroneus brevis ➡️ försämrad pronation av foten
Sensorisk
Djup peroneal nerv: område mellan första och andra tår ( flip-flop- zon)
Ytlig peroneal nerv: Känselbortfall på underbenets lateralsida, dorsum i fötter och tår, med undantag för utrymmet mellan första och andra tå ( djup peroneal nerv)
Sural nervskada
Nerverötter L4-S3
Vanliga orsaker
Achilles senor brister
Neuropati med infångning (t.ex. förtjockning av crural fascia)
Ganglion , lipomas
Symtom
Motorisk
Ingen
Sensorisk
Posterolateral sidan av underbenet
den laterala kanten av foten, och ett litet område under hälen
TIPPED = tibial nervskada kontra peroneal nervskada: TIP = Tibial ➡️ skadad fot Inversion , Plantarflexion ; PED = Peroneal ➡️ skadad fot, Eversion , Dorsiflexion
Pudendus nervskada ” den skamliga nerven”
Mest distala nerven.
“Keeps the penis off the floor”
Bedövning av n. pudendus innerveringsområden – sensorisk bedövas, men musklerna kan fortfarande jobba (förlossning)
Vanliga orsaker
Isolerad skada ovanlig
Nerverötter S2-S4
– innerverar
Motorisk
yttre uretra- och analsfincern
Sensorisk genitalia/sensorik i underlivet och insidan av låren.
Coccygeus nervskada
Nerverötter S5
Motorisk
Analöppningen
Diagnos av perifiera nervskador
Anamnes och status. Viktigt att bedöma muskelkraft.
-EMG ledningshastighetsbestämning
– SEP (sensory evoked potential)
–Radiologiska metoder för att identifiera rotsymptom och eventuella tumörer.
Reflexer som involverar kranialnerver
| namn | Sensorisk | Motor |
| Pupillär ljusreflex | II | III |
| Logi reflex | II | III |
| Jaw jerk reflex | V | V |
| Corneal reflex , även känd som blinkreflex | V | VII |
| Glabellar reflex | V | VII |
| Vestibulo-okulär reflex | VIII | III, IV, VI + |
| Kräkreflex | IX | X |
Vilka typer av skada finns det på nerver (polyneuropati?)
Axonopati
Myelinopati
Neuronopati
🔗Ref :
www.vardriktlinjer.se/
www.fass.se/
www.internetmedicin.se/
en.wikipedia.org
https://en.wikipedia.org/wiki/Peripheral_nerve_injury_classification
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3752592/
Bilder http://jespernorin.blogspot.com/2019/05/nervsystemet-indelning-manniskans.html
Klaus-Dieter Keller / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)
By Davplast – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nerve_injuries_Armenian.jpg, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=73037258Dr Mostafa El-Feky and Radswiki◉ et al. https://radiopaedia.org/articles/diaphragmatic-eventration
www.nabilebraheimmd.com
Svar